EVANGELIUM ENLIGT LENA EINHORN 2



Jesus tas ner från korset
Rembrandt 1633

För att förstå Lena Einhorns (LE) version av evangeliet, som återfinns i min föregående blogg måste man gå tillbaka till själva upprinnelsen av denna idé i LE:s huvud. När hennes bok kom ut 2006 var det 25 år sedan hon på en middag fick höra att Jesus nog inte dog på korset utan överlevde. Denna tanke fanns i den redan dokumenterade Jesuslitteraturen och kunde alltså vara en möjlig händelse. Detta blev för LE en omvälvande tanke, som hon själv beskriver som en aha-upplevelse. Det märkliga var, att den inom en kort tid även genererade hos LE en biteori, nämligen att Jesus, som alltså levde efter korsfästelsen måste vara identisk med Paulus.  Det fanns ingen litteraturreferens eller annan person, som bjöd LE på denna tanke, utan den ploppade upp i hennes huvud spontant.  Varför?
 LE är född i en judisk läkarfamilj, som nått framstående positioner i Sverige. Fadern Jerzzy Einhorn blev professor och chef för det kända Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Efter den karriären var han även som pensionär riksdagsman för Kristdemokraterna. Modern Nina arbetade också som läkare på Radiumhemmet och hade hand om kvinnotumörer. En bror, Stefan Einhorn, är professor på Radiumhemmet och nu känd författare. LE utbildade sig också till läkare och forskade inom virologi/tumörbiologi.  Hon har dock lämnat läkarbanan och blivit filmare och författare.
I vilken del av LE sprängde sig tanken in att Jesus inte dog och sprakade loss nya idéer. Var det läkaren, forskaren eller juden LE. Om LE gillade att forska hade hon alla möjligheter i sitt yrke och med den uppbackningen som forskarmiljön inom tumörbiologi och virologi gav. Att hon lämnade den möjligheten kan ha med den hårda konkurrensen inom forskarvärlden att göra.  Kontexten för läkaryrket, som handlar om att lindra, trösta och i någon mån bota skulle inte per automatik få Jesu uteblivna död att explodera i hennes tankevärld. Nej det återstår, att det judiska arvet har bidragit till att väcka starka tankar.
 Kristendomen, som emanerar från den judiska miljön genom juden Jesus hade rätt snart efter sin spridning i medelhavsområdet och upptagandet av romerska kejsare till statsreligion inneburit starten på århundraden av svårt lidande för det judiska folket.  Redan på 300-talet eftr.kr. utfärdade kejsaren Justinianus ett förbud för judarna att använda den hebreiska översättningen av Gamla Testamentet, judarnas Torah. Det var den grekiska bibeln som gällde. På 1200-talet utfärdade påven Gregorius IX ett påbud att alla Thalmudkopior skulle samlas in och brännas. Thalmud innehöll en på 100-talet nedskriven lång muntlig judisk tradition. Sju västeuropeiska härskare fick detta påbud sig tillsänt. Under medeltiden kom korstågen och bland annat förpassade judarna till undanskuffade getton i städerna i Europa borta från den allmänna gemenskapen. Den stora anklagelsen mot judarna genom sekler var dock beskyllningen för att ha dödat Jesus Kristus. Det har sedan gjort judarna till en orsak för allehanda svårigheter och motgångar för länder och politiska ledare. Hitler beskyllde de sedan länge gettoförpassade judarna för misslyckandet i 1:a världskriget och de dåliga villkoren i Versailles-freden. Resten av den mörka historien känner vi alla till som förintelsen. Det ulrimata uttrycket för judehat.
 Våren innan LE tar tag i arbetet med sin bok om Jesus ha hon avslutat filmatiseringen av sin bok om sin mor Ninas berättelse hur hon unkom judegettot i Warzawa och Hitlers förföljelse. En gripande historia.
  Anklagelsen att ha dödat Jesus är central i judeförföljelserna, även om det känns orättvist, eftersom det enligt kristen tradition var en gudomligt uppgjord plan och judarna var redskapet för dess genomförande.
Som jude vet LE om denna  mörka historia vars grundorsak är just anklagelsen mot judarna att ha dödat Jesus. Om han då inte har dött ramlar en stor befrielse över judarna med dynamitkraft. Var det det som frigjorde LE:S tankevärld?
    Det är heller ingen dålig kraft i LE:s attack på kristendomen. Hon drar ett tjockt penndrag över jungfrufödelse. Jesus var son till en romersk soldat! Det enda hon nämner om Jesu undervisning är att hans empati för utsatta och svaga har att göra med att han själv var undanskuffad som oäkting. Underverken är inlärda från en magiskola i Egypten. Jesu död är en smart iscensättning av Jesus själv med några få invigda. Uppståndelsen är en produkt påhittad av Jesus, för att ge eftertryck åt budskapet om Messias och Gudsriket. Sedan uppträder Jesus förklädd till Paulus och sprider läran om Jesu död och uppståndelse som en allt eller intetvillkor för tron runt Medelhavet. Ett ofantligt medvetet falsarium rakt ut till blådunster för folket!  Det har sina risker att med en färdig, ingenstans förankrad, teori ge sig in i litteraturen för att bevisa sin favoritidé! Det vanliga är att teorier uppstår när arbetet kommit en bit och forkaren fått en ordentlig inblick i ämnet.
Genom att Jesus framställs som halvjude med romeskt medborgarskap, är inte kristendomen en rent judiskt genererad religion och det kan  också kännas bra med den distansen.  När det gäller teorin om Jesus som Paulus, så har LE inga historiska dokument att luta sig mot, utan hon drar eget konstruerade slutsatser. I den övriga delen av materialet plockar hon från olika historiska dokumnet sannolika, mindre sannolika, inte helt omöjliga utsagor, som staplas på varandra i ett berg av osäkra sannolikheter och ofta med en slutkläm, att vi kan inte veta säkert, som en helgardering. Ändå blir hennes historia så som den framstår i min förra blogg. Den långa tiden mellan hypotes och publicering motiverar LE i sin bok med att hon var rädd att och inte ville såra. Men boken är redan översatt till engelska, så LE har tänkt sig en världsomspännande spridning av boken.

EVANGELIUM ENLIGT LENA EINHORN 1



Jesus och Paulus

För 27 år sedan satt judinnan, läkaren och filmaren Lena Einhorn (LE) på en middag och fick höra tankarna om att Jesus inte dog på korset, utan överlevde alltsammans. Denna nya upplysning blev för LE en stark aha-upplevelse och kort tid efter detta, ledde kraften i aha-upplevelsen till att tanken uppstod i hennes huvud att Paulus måste vara samma person som Jesus, utan att egentligen veta så mycket om Paulus. Sedan har denna hypotes varit ledstjärna i LE´s läsande i historiska texter och lett fram till följande 'Evangelium enlig Lena' . Allt detta står att läsa i hennes bok Vad hände på vägen till DAMASKUS? På spaning efter den verklige Jesus från Nasaret, prisma 2006.

Det hände sig när tiden var inne, att Maria skulle föda sitt första barn, att hon födde en oäkting, son till den romerske soldaten Pantena. Skelettet efter denne soldat och bioligiske far till barnet, som fick nament Jesus, återfanns 1859 i tyska Rehnlandet vid en utgrävning. Den nyförlösta familjen flydde till Egypten och Marias trolovade man Josef var med. De stannade länge i Egypten och Jesus växte upp där och lärde sig magi, att göra mirakler och andra "häxkonster". 
Jesus återvände enligt den nedskrivna muntliga judiska traditionen återgiven i Thalmud till Galiléen under namnet 'Egyptiern'. Där anslöt han sig till sekten av esséer, levde i celibat och började predika och samla folk omkring sig.

 Jesus provocerade de skriftlärde: fariséer, sadducéer och drev ut de som köpte och sålde i Jerusalems tempel.
Detta retade upp de judiska rådsherrarna så pass, att de beslöt att döda Jesus. Denna provokation ingick i en plan, som Jesus hade, att driva denna händelsekedja till en korsfästelse av sig själv. Han hade på många ställen i evangelierna förutsagt att han skulle bli dödad. Han skulle dock se till att han klarade sig ner levande från korset. Några av hans närmaste var införstådda med denna plan och medagerade i den. Efter korsfästelsen, skulle han uppträda som uppstånden från de döda, enligt sin egen förutsägelse.

Hans budskap var ju att tala om, att nu var tiden inne för utbredandet av Guds rike och Messias ankomst genom hans uppträdande på den offentliga scenen. För detta behövdes tydliga yttre omständigheter, som manifesterade detta stora som var på gång, nämligen med död och uppståndelse.
Genom att spela död efter sex timmar på korset, bevarades hans ben från att slås sönder och han bars till en grav. Korsfästa brukade annars inte gravsättas. Med till graven togs linnedukar och 30kg sårläkande balsam som myrra och aloe i avsikt att läka hans sår.

 Efter uppståndelsen höll han sig borta en tid, men återkom sedan i skepnaden av Saulus/Paulus, för att föra ut budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus och kraften i hans uppståndelse från de döda. Han förkunnande med sådan glöd och övertygelse, att det kunde bara möjliggöras genom att likställa Paulus person med Jesus själv. Förutsättningen var ju att Jesus inte dog på korset.
Genom att flytta korsfästelsedramat och uppträdande av Jesus som Paulus 15-20 år framåt i tideräkningen blir denna variant av historik möjlig enligt LE.
 Hur har detta läsande av historien och märkliga slutsatser varit möjliga? Därom handlar nästa blogg.
<a href="http://knuff.se/isbn/9789151846859/Vad hände på vägen till DAMASKUS?">a

Halal-TV havererar



Cherin Awad, Dalia Azzam Kassem, Khadiga El Khabiry





Tre muslimska unga kvinnor skulle göra program i TV-1. De var Cherin Awdad, jurist, Dalia Azzam, läkarstuderande och Khadiga El khabiry, tandsköterska. De fick rätt fria händer att vandra runt i samhället och välja en samhällsfråga för varje program. De började med skillnader i status mellan rika och fattiga områden i Stockholm. Och sedan löpte det på. De aktuella ämnena belystes med småtrevliga intervjuer av människor samt samtal mellan programledarna. Här och där citerades Koranen i avsikt att ge ljus och djup åt frågorna. Syftet med programmmet var kanske att visa hur"vanliga" muslimer är och att minska motsättningarna mellan svenskar och muslimer. De jobbar och utbildar sig i Sverige och finns ute i verkligheten. Nu blev det inte alls bra. De unga kvinnorna kvittrade och skrattade och ventilerade sina spörsmål, som tonårsflickor och unga kvinnor gör på sina kammare och där stannade nivån på samtalen, De nådde aldrig utanför det privat fnittrande rummet, som mina döttrar alltid ville hålla stängt för insyn. Frågorna fick ingen lyftning till den beröringspunkt, där andra utanför kvinnotrilogin kunde känna sig bekväma och tycka att det angick dem. Därmed gjorde programmet inte det som var avsikten, nämligen att närma muslimer till svenskarna utan befäste den stora skillnade som faktiskt finns. Programmet kraschade redan i första sändningen då de muslimska kvinnorna vägrade skaka hand med Carl Hamilton. Nu skall inte det sista programmet den 22 december sändas utan det blir ett samtalsprogram mellan Eva Beckman och Erik Fichtelius med inbjudna gäster. Kritiken faller naturligtvis tillbaka på programidémakarna. De speglar en naivitet och oförttpstående för vad problemet handlar om. Prgrammet har gjort muslimer än mer undanskuffade i vårt samhälle. Den masssiva kritiken och att programserien inte kunde sändas färdigt är väldigt illa och leder inte till något positivt. http://www.aftonbladet/debatt/article3722344.ab

RSS 2.0