Thomas Bodström och föräldraledigheten




Thomas Bodström


Affären Bodström rullas nu upp i media. Advokaten, riksdagsmannen, f.d. justitieministern, författaren och 5-barnspappan har efter valkampanj och valets slutomgång rest med familjen till USA och begärt ledighet från riksdagsuppdraget. Han signalerade detta tidigt i våras men ansökte om ledigheten alldeles för sent.  Han vill vara pappaledig på deltid till 20% för sin 7-årige son, som börjat skolan i USA. Nu beviljar inte riksdagen, helt enligt reglerna, deltidsledighet för småbarnsföräldrar utan endast på heltid.  Därför får han avslag. Riksdagens regelverk var nog inte okända för Bodström, men han gjorde ett försök. Möjligen trodde han, att hans efter valet etablerade position i USA skulle gynna ett godkännande av ledigheten. Det är inte första gången, som Bodströms frånvaro från riksdagen analyseras i media.

Nu beklagar sig Bodström å föräldrakollektivets vägnar, att det blir svårare för småbarnsföräldrar, att ägna sig åt politik, när möjligheterna på detta sätt begränsas av att inte få vara med sina barn. Det stämmer inte! Maria Wetterstrand har berättat hur hennes föräldraledighet med två barn fungerade som en mognadsprocess och tillfälligt lösgörande från den politiskt hektiska tillvaron och ägna sig åt livets basala grundförutsättningar och bära med sig den erfarenheten för resten av livet.

Det är det som är den springande punkten med föräldrapenningen, nämligen för en förälder att få vara med sina barn. Det är där som Bodströms plan haltar.  Det hade varit en helt annan sak, om det handlat om ett barn på 6-10 månader, där Bodström tog hela marktjänsten och var med sitt barn hela dagarna. Det är så som de flesta pappor gör nu i ökande omfattning. Det är väldigt glädjande. Det är på det sättet, som föräldraledigheten i första hand skall praktiseras.  Det handlar om att växa in i det lilla barnets tempo och aktivitet  med matning och blöjbyten samt tröstande och lekandet. De som gör detta vet att de fyller en heltid med råge.

Det är ju faktiskt lite synd om Bodström att han skall gå hemma och vänta på sin 7-åring fram till klockan tre på eftermiddagen! Nu är Bodström ingen person som låter sig ledas in i passivitet. Hans tempo är alltid högt och det verbala flödet hindrar alltför ofta reflektionen. Det de flesta förstår är att förmiddagarna har Bodström tänkt ägna åt författande av sin nästa bok. Det säger han inte öppet, men det måste väl vara planen. Han kan ju inte bara strosa omkring i kvarteret och prata med grannarna.

Jag låter mig inte imponeras av att det aktuella upplägget handlar så mycket om att vara med sitt lilla barn och göra ett ’break’ i karriären.  Bodström seglar i utkanten av vad det i huvudsak borde handla om, när man är föräldraledig. Det förfelar syfet och stör mig som barnläkare.  Att Bodström kommer att vara mer med familjen, det kan jag ställa upp på. Det kan han nu gå ut med och få credit för efter beslutet att stanna i USA.  Med den beskrivningen visar han, att det är vikigt att arbeta för hela familjens bästa och till det skall nog inte föräldrapenningen användas, eftersom merparten av tiden inte blir tillsammans med det utpekade barnet.

Nu har alltså Bodström reflekterat färdigt i denna fråga och stannar två terminer i USA med familjen.  Det kan göra honom till ett föredöme. Om han sedan kommer ut med en bok i vår, så kan ingen säga så mycket om det.  Jag rekommenderar Bodström att med nästa barn ta halva föräldrapenningen på heltid före det att barnet blir 1,5 år. Hålla deckarskrivandet nere och låta Claes Borgström driva advokatfirman ensam. Efter de 6 eller 9 månaderna skulle det komma ut en lugn reflekterande Bodström i ett sökande ordflöde efter de rätta orden med helt nya insikter.


RSS 2.0