Marcus Birro vill bilda nytt politiskt parti

   
Marcus Birro
 
 
Under partiledarstriden inom KD vid senaste partistämman i januari 2012 fanns Marcus Birros namn i omlopp i media  och han erbjöd sig att ta över det Kristdemokratiska partiet. Han togs inte emot med jubel utan KD höll fast vid Göran Hägglund och sade också nej till Mats Odell. Nu skriver Birro på debattsidan i den kristna rikstidningen Dagen idag, att han efter det ljumma anslaget för hans namn i KD är beredd att bilda ett nytt parti.Marcus Birro är sportkommentator för särskilt italiensk fotboll, poet och debattör. Han har inte suttit hos någon partiorganisation i vare sig krykofullmäktige eller riksdagsplats. Men han vill in på något sätt och försökte på toppnivån i KD. När det inte gick tänker han nu starta eget. Den långa vägen hinner han inte med.
 
Så sent som den 8:e augusti 2012 skriver Birro i sin krönika i Expressen att han sitter fast i vårt gemensamma ekorrhjul, där vi arbetar 11 mån per år, är bara halvhjärtat lediga på sommaren och längtar tillbaka till de viktiga luncherna och överläggningarna."Vi accepterar inte vår ålder, putsar våra skor, knyter vår slips, stryker våra skjortor och syr in våra kostymer". Birro skriver vidare att hans grund är skrivandet och poesin, men hamnat så långt bort från den grunden att han inte känner igen sig själv. Ändå älskar han smaken av sitt namn. Men han vill ändå avveckla cirkusen. Så kommer nu den 10/8 en stor artikel i DAGEN, där hans tankar om ett nytt politiskt parti presenteras. Han tycker KD är på fel väg, när de går åt höger.
 Han frågar: "Vad skall Sverige och väljarna med ett Moderaterna-light till?" Han svarar:" Ingenting. Ett KD i den reaktionära borgerlighetens tjänst är ett förlorat parti, både ideologiskt och snart också politiskt".
 
Det är ingen dålig skrapa han ger KD. Det skymtar också i artikeln en surmulen besvikelse att KD inte nappade på Birro i januari 2012. Det Birro vill skapa är ett parti som skall handla om Gud, skuld, synd, bot, frälsning, bättring. Han vill vidare ha ett parti som med tron som botten räcker ut en hand åt samhällets utsatta och vågar slåss för de hemlösa.
 
Till bilden om Birro hör ju också att han är en nyfrälst katolik, som skriver om Gud i Expressen och dras in av de olika svenska kyrkorna, som vill "smaka på hans namn". Han inbjudes till debatter  och samtal eller så vill man  få höra hans vittnesbörd. Han vandrar runt i de olika samfunden helt ovetande om hur kartan ligger och var spänningarna finns.
 
När man läser hans politiska programförklaring, så låter det mer som en samfundsbildning, som riktar sig ut mot samhällets problembarn. Men det finns ju redan i Sverige. Det går inte riktigt att få ihop den starka viljan att hoppa av ekorrhjulet och samtidigt bidla parti. Ty då hamnar Marcus Birro i ett ännu större ekorrhjul och kommer att vara jagad och flåsa land och rike runt för att predika och bygga upp sin organisation. Vart tar hans familj och småskaligheten vägen då?
 
Man kan undra om han blivit uppmanad från diverse håll att göra en ansats. Det finns vissa falanger i kristenheten som är besvikan på Hägglunds ljumma kristna ambitioner. Marcus Birro har  ju blivit lite hemmastadd i Livets Ord och där är missnöjet med Hägglund stort.
 
 Hur som helst låter inte projektet som trovärdigt eller ens möjligt att sjösätta.  
 
 

RSS 2.0