Loreen och Sverigedemokraterna



Loreen Talhaoui


Sällan har en polett så självlysnade klart fallit ner på plats som när partisekreteraren från Sverigedemokraterna (SD) Björn Söder på lördagskvällen, då Loreen vann sin jordskredsseger i Eurovision Song Contest i Baku, skrev på Facebook om en mörk dag för Sverige. Han menade att det var ingen svensk som sjöng den kvällen, det var en vilde, en marockan! Söder fick en twitterstorm emot sig och kände sig tvingad efter mordhot att ta bort sin text på Facebook.

Här sjöng en kvinna, född i Stockholm och uppvuxen i Västerås en låt rakt från hjärtat om kärleken som förenar så att evigheten öppnas och det gudomliga kommer närmare. Hon var helt klar över vad hon ville föra fram. Hon gjorde det också på sitt eget sätt, naken, okonstlad, osmikad och barfota.  Hennes budskap var att ta inte på dig några masker. Var dig själv och öppna för kärleken.  Allt detta nådde inte in till partisekreteraren hos (SD). Hans hjärta är förmörkat av rasismen. Men det nådde fram till hela Europa med 18 tolvpoängare och totalpoäng på en historisk 2:a plats.  Det var bara Berlusconipräglade Italien, som inte gav några poäng till Loreen. Där gäller i Berlusconis mediavärld kvinnors yta och sex appeal utan själ!

Ibland får man väl erkänna att det känns som att visst har vi haft en okontrollerad invandring och lite naivt tagit emot utan att förstå vad det kan leda till. Framförallt har vi inte haft några bra strukturer och rutiner för emottagandet. Men när SD:s ansikte sticker ut så tydligt i ett kontrastrikt avslöjnade efter Loreens seger, ja, då förstår man som aldrig förr var vi har sverigedemokraterna.

Det är klart att om vi skriver Loreens födelsenamn med Lorine Zineb Noka Talhaoui, då går det stigmatiserade blågula ränder i ansiktet på Björn Söder. Nu skriver hon Loreen Talhaouri. När hon var med i Idol skrev hon Lorén, kanske medveten om fördomarna i vårt land.

Hon har en stor släkt i Marocko och den tillhör naturfolket berberna. Ett bergsfolk, som lever under självförsörjning med egna odlingar. Loreen har också en morbror i öknen dit hon ofta åker för att lyssna på öknens egen musik.
Hon drar sig ofta undan i mediation och stillhet. Under historiens gång kom muslimerna och ockuperade berberna och gjorde dem till muslimer. Det har inte raderat ut det ursprungliga från bergen och öknen, där Loreens rötter finns. Det är ur det som Loreen kramade fram sin text med sin trollska koreografi på scenen. Det var allt detta som gick rakt in hos miljoner tittare. Det var det som Loreen blev så väldigt nöjd. Det visar hur lika vi alla är varandra.

Estelle har landat och döpts - till vilket klimat?


Estelle



Nu har Victoria och Daniel fått sitt första barn, en dotter och hon är nu enligt alla reglementen döpt i Slottskyran på Stockholms slott. Hon tycktes världsvan och följde hela föreställningen lugn i föräldranras och ärkebiskopens armar. Inte en pip gav hon ifrån sig. Ceremonielets lagar ligger djupt förankrat i generna. Det var så sagolikt det bara kunde vara. Hon sneglade snett åt sidan och undra vad som rörde sig i hennes nydanade just öppnade hjärna?

Hon landar i ett Sverige som ser annorlunda ut jämfört med när morfar och mormor gifte sig. Hennes familj är satt under hårdare bevakning. De republikanska krafterna är surt besvikna på att det inte händer något i riktning mot republik i Sverige och har skapat ett nätverk, som går nya vägar än de rent politiska, för att nå framgång. Metoderna är svartmålning av den kungliga familjen.

Under hela hösten gick som en ständig följetång informationen av att kungen finns på bild bland lättklädda flickor på en båt med vilt festande. Drevet blev så starkt att kungen pressades att ställa sig inför kameran och bli utfrågad. Hur var det med Kungens umgänge med de lättklädda? Nu är kungen ingen snabb ordvrängare, så det blev ett osäkert hummade och pustat nekande. Media skredde inte orden. Han var feg och kunde inte erkänna! Bilden fanns hos den svårt kriminelle Mille Markovisc.
När Markovisc blev pressad att lägga ut bilden på nätet tog det två dygn innan den blev avslöjad som ett inklipp från Kungens och Silvias eklatering av förlovningen. 

Under hösten 2010 utkom Thomas Sjöberg med boken Den motvillige monarken, som handlar om vad kungen gjort eller inte gjort för 20-30 år sedan. Att det mest sexliberala landet i världen ojar sig över att kungen har roat sig som ung är märkligt om man inte förstår att det handlar om en kampanj. Sjöberg vet att de som gillar monarkin är moralkonservativa.


TV4 som tillhör det republikanska nätverket har under flera år sänt ett humorprogram som hette Hej Baberia, där Kungen och Silvia framställts som debila dumhuvuden. Silvia som ett språkligt missfoster svår att följa och kvasivettiga svar på frågor och kungen som särskolemässig i sina uttalanden. Silvias far har i TV4:s granskande program framställts som kallhamrad nazíst och lurat en jude att lämna över sin fabrik i Tyskland till sig själv. Drottning Silvia tog detta som ett karaktärsmord och gjorde en egen utredning, som visade på att hennes far givit den judiska affärsmannen en kaffefabrik i Brasilien samt stora markområden.

Camilla Henemark skall komma med en bok, där hon skall berätta om sitt prasslande  med kungen. Det lär bli lite med hårdvara, som kan slå tillbaka. Lanseringen av boken gynnades av TV4, som plockade in henne i Let`s Dance. Det är knappast den stora sexliberala delen av folket som lyfter ögonbrynen, men de vet att det finns tillräckligt med moralkonservativa rojalister i landet, som kan fås att tycka illa om kungafamiljen. Därtill följer att kungafamiljen symboliserar en institution, som är på väg ut ur Sverige, nämligen familjen byggd på en man och en kvinna. Familjebegreppet har blivit mycket vidare än så i och med HBT-kollektivets stora erövringar. Så starka trender driver drevet mot kungafamiljen.

Kampanjerna har givit resultat. Mätningar avseende förtroende för kungaparet har minskat. En del vill att Victoria och Daniel skall ta över. 

I allt detta kommer Eselle att växa upp. Som vinden blåser nu lär hon inte bli någon regent. När det blir dags kan vi ha en republik i landet Sverige.





Paneldebatt i Citykyrkan

Citykyrkans  publik

I samband med Jesusmanifestationen hölls på lördag förmiddag en paneldabatt kring ämnet: Varför väcker Jesus uppståndelse idag?  Tidigt i debatten ställdes frågan av någon i panelen huruvida det var så. Väcker Jesus någon uppståndelse bland vanligt folk? I panelen fanns Elisabeth Sandlund från tidningen DAGEN som debattledare och sedan Marcus Birro, nykristen, krönikör i Expressen och fotbollskommentator,  Annahita Parsan, präst i Svenska kyrkan, Siewrt Öholm, pensionerad programledare i SVT och Johan Arenius tidigare ordförande i Equmenia.

Angående frågan hur det är med nyfikenheten på Jesus, svarade Birro att i den värld där han rör sig bland mediafolk, så är intresset noll om inte på minus. Religion är tabu och hade Birro själv tagit hjälp och råd av någon mediamogul, så hade han blivit bestämt avrådd från att skriva i religiösa frågor och tron på en Gud. Å andra sidan finns det ett stort sökande i existentiella frågor bortom de etablerade religionerna.

Före panelsamtalet hade Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, redovisat historiska belägg för Jesu uppståndelse. Han fick frågor av panelen i samtalets inledning. Siewert Öholm kände sig överbevisad av hans framställan, men undrade om den tankemässiga insikten leder till att människor kommer till tro. En berättigad fråga. Kan ett försanthållande om Jesu uppståndelse  göra människor till kristna. Gustavsson menade att det hade betydelse.  Det kan man givetvis undra över. För Paulus var frågan avgörande för mandatet att predika Kristus för folket.

Frågan är om det inte är då den utgivnade villkorslösa kärleken drabbar människor, som något händer med dem. Det ger en insikt om en kraft som går från människa till människa och något nytt väcks upp inuti. Sedan må det vara hur det vill med de teologiska detaljerna. I slutscenen vid yttersta domen lyder frågorna vad vi gjort för en nästa i nöd: gjort besök på fängelset, besökt en sjuk, givit den hungrige mat, värnat de små och fattiga med materiellt stöd.

Marcus Birro, som kommer in från fotbollsvärlden och blivit kristen pekade med hela handen och menade att de kristna skall sluta att bråka med varandra och stå upp för det de tror på och verbalisera det gentemot de icke troende. Han drog ner stora applåder från de gammelkristna i Citykyrkan.  Den f.d. muslimen och numera kristen, prästen Annahita Parsan, var också förvånad över att kristna inte talar om sin tro och tog exempel från arbetslivet där två sedan många år nära arbetskamrater råkade träffas i en kyrka och förstod att bäda var kristna. 

I detta ligger det stora problemet. Kristna pratar inte om sin tro för icke troende i någon sorts självbevarelsedrift. De för heller inga telologiska samtal med varandra och för inte tolkningen av troslivet vidare inom gruppen. Man pratar om hurdan gudstjänsten var och betygsätter predikan och sedan drar man den senaste skandalen. Sedan finns det inga tankespår att reflektera vidare i för att gå mot större fördjupning av tron. Man är en sorts religiösa konsumenter. Detta är en hårddragning, men kan tjäna som motbild till det man vill ha. Att försvara Jesu uppståndelse skjuter bredvid huvudproblemet, nämligen att leva i den utgivande kärleken. Det som karaktäriserade de första kristna: "se hur de älskar varandra".

Stefan Gustavsson använde bibelordet i 1 Kor 15:6 där Jesus efter sin uppståndelse visade sig för 500 bröder vid ett och samma tillfälle. Gustavsson hade samtalat med forskare i perceptionspsykologi, som menade att en så stor kollektiv visionär upplevlese utan fysisk person närvarande inte finns rapporterad. Därmed skulle vi vara övertygade.
Den typen av argument brukar plockas ner av historiker som analyserar gamla texter, hur texterna uppstått och förts vidare och därmed grumlar de trovärdigheten.

Öholm var imponerad av det vetenskapliga insalget i resonemanget och menade att det var det som vi behövde mer av. Snarare är det attityden buren av kärlek till medmänniskar, som tinar upp och förändrar livet för frusna själar. Det är den enda vägen öppen idag. Inte ens demonstrationer mitt i gatan löser frågan om att nå andra människor.

RSS 2.0