Filmen om Noa

 

De gamla bibliska patriarkerna och profeterna levde i en intim dialog med Gud, en kanal som ständigt stod öppen i ett levande samtal. För att göra sin film har regisören Darren Aronofsky lagt in ett avstånd i den dialogen genom att konsekvent tala om skaparen i stället för Gud eller Herren och Noah har drömmar och fantasier i stället för tilltal från Gud, som blir lite mer oklara. Det ger utrymme för flera tolkningar av det som Noah uppfattar som komna  från skaparen. Detta filmtekniska knep öppnar för Darren Aronofsky att skapa fritt. Filmen är inspelad på Island och har fått en budget på 1 miljard kronor. Filmen byggger på en manus från Darren Aronofsky och John Logan och i filmmanuset finns Ari Handel med som medförfattare. Noah spelas av Russell Crowe och hans fru av Jennifer Connelly. Filmen är förstås på engelska och då blir stavningen på huvudrollen Noah.
 
Denna osäkerhetsfaktor i kontakten med skaparen gör också att Noah kan bli osäker på på vad skaparen vill. Före avfarten med den stora båten hittar Noah en flicka bland en skara döda människor efter någon naturkatastrof. Det visar sig vara ett svårt skadat flicka och därav infertil, tolkar Noah det som att skaparen inte gett familjen någon möjlighet att föröka sig. Därmed blir uppdraget för Noah att forsla djuren över vattnet och sedan har Noahs familj gjort sitt och alla kommer att dö i tur och ordning. Noah har ju med sig sina tre söner Sem, Ham och Jafet utan fruktsamma svärdöttrar och då är loppet kört för Noah. I den bibliska berättelsen är det klart att Noah har funnit nåd inför Gud som en rättskaffens man och han känner sig utvald att med djuren få överleva katastrofen. Frågan om fortsatt förökning tas inte upp i bibeln.
 
Ett underverk låter Aronofsky  hända då han i ett av människan förstört landskap låter ett frodigt stort skogsparti växa upp på nolltid , för att Noah skall få virke för sin ark. Bygget sätts igång. En stor folkgrupp från Kains släkt dyker upp och pockar på att få följa med. Det blir en häftig kamp mellan Noah och Kains släkt. Storvuxna väktare, som är någon form av fallna änglar med flera armar och stora  och byggda i stenblocksliknande kroppar, som de vore doppade i tjära och stora som tvåvåningshus hjälper Noah i striden, men ledaren lyckas gömma sig i arken. I bibeln är reaktionen från omgivningen mer hån och förakt för Noahs vilda fantasier. Folk tror inte på honom.  Alla djuren väller in, först fåglar och sedan kräldjur i datoranimerade former. Sist de stora benburna djuren. Väl inne i arken ser vi så gott som ingenting av dem under hela färden. Inte heller ett maffigt uttåg från arken efter landningen på berget Ararat finns med. Dramat fokuseras på det psykologiska spelet i Noahs familj. 
 
I filmen skapas ett familjedrama kring familjemedlemmarnas egen överlevnad. Den ofruktsamma Ila hinner innan avfärden ta sig iväg till farfadern Lemek och han ger henne sin välsignelse, som också innebär att hon får sin fertilitet tillbaka. Ila och Sem fann varandra tidigt i filmen och de blir ett par och Ila blir gravid under färden med arken. Då Noah redan låst sig i tanken att hans familj skall dö, för att skaparen inte vill ha med människorna i sin värld, så hotar Noah att döda barnet om det blir en dotter.  Noahs hustru och Ila samt Sem kämpar en hård kamp mot Noah, som blir en envis ilsken tankemässigt fastlåst gubbe, som skall uppfylla uppdraget till varje pris, dvs så som han uppfattat det. Hur det går kan jag lämna till den som inte sett filmen att få uppleva.
 
Intrycket är att Aronofsky skapat en film, som hamnat ganska långt ifrån berättelsens ursprung i Gamla Testamentet. Detta för att få det drama han velat skapa. Det finns frågor om människans ansvar för planeten och ondskan som förstör både människor, natur och djur och vårt ansvar inför det. Själv är Noah vegan för att göra sitt bidrag. Den som inte är välbekant med bibelns version kan ha lättare att köpa upplägget. Filmen fick kalla handen från Vatikanen som kallade den "ett förlorat tillfälle" och "en Noah utan Gud".
 

En roman inifrån Livets Ord

 
 
För att få veta hur en religiös grupp fungerar inifrån, ger det mycket att läsa om någon som vuxit upp där och sedan som vuxen människa ser tillbaka och kan berätta. Givetvis blir varje sådan berättelse unik och kan inte ge hela sanningen. De som lämnat sitt sammanhang och sedan skriver tas inte emot väl av sina forna trosvänner, men läses med intresse av de som står utanför. Ändå är dessa vittnesbörd väldigt viktiga. Johan Heltne  växte upp i Livets Ord och gick i dess skolor och föräldrarna var starkt engagerade. Publiceringen av hans bok sammanföll med Ulf Ekmans konvertering till katolicismen vilket är en slump, men gav uppmärksamhet i media. Boken heter: Det finns inget att vara rädd för.
 
De senaste decennierna har ungdomar mellan 15-18 år  i ökat antal lämnat sina kristna uppväxtiljöer. Det är ett  generellt problem i västvärlden. Det syns tydligt nu i USA. Det är en viktig fråga att analysera. Därför blir sådana böcker som Johan Heltne skrivit betydelsefulla. Jag hoppas vi så småningom får en sådan bok från Knutbymiljön.
 
Johan Heltne  beskriver hur det är att vara tonåring i en sådan sluten miljö som i Livets Ord. Barn som föds av föräldrar som tillhör församlingen börjar i Livets Ords söndagskola, sedan förskola, grundskola, gymnasium och något de kallar Universitet finns också. Allt detta präglas av Livets Ords teologi, världsbild och livsstil. Det finns också en 2-årig bibelskola. Barn och ungdomar får liten influens från världen utanför. Johan Heltne, som lämnade Livets Ord för ca 15 år sedan har fått lite perspektiv och säger i intervjuer att det går inte att föreställa sig hur det är om man inte varit med om det. Man lever i en värld av ett tydligt  vi och dom utanför.
 
Huvudpersonen Jonatan i Heltnes bok är medlem i Livets Ord och är tonåring. Han lider av epilepsi och blir kär i den jämngamla flickan Nina. Båda dessa fenomen blir problematiska i Livets Ord. Trosläran är att Jesus tog alla sjukdomar på sig på korset, så man behöver inte vara sjuk, bara man tar emot detta faktum i tro. Att para ihop sig med en av motsatta könet är inte tillåtet under skoltiden. Runt dessa starka poler rör sig huvudpersonen med de villkor som det innebär att vara just tonåring. Heltne öppnar dessa rum utan skygglappar och beskriver huvudpersonen naket som den människa han är. Sätter ord och berättar om sådant, som man inte gör öppet i kretsar som Livets Ord, men som är alla ungdomars vardag. Jonatan och Nina blir kära och känner attraktionen mellan sina kroppar och kommer varandra fysiskt nära. Då detta är förbjudet och det finns ett rapportsystem, så går rapporterna till skolledningen och pastorerna och det blir förhör.
 
Jonatan har en komplicerad epilepsi och utreds på sjukhus. Undersökningar med EEG och annat ger inga  svar. Läkarna och en psykolog kommer fram till att Jonatans religiösa miljö kan vara en utlösande faktor för anfallen. Jonatan för under större delen av boken nu och då samtal med psykologen.  Jonatan är inte lättillgänglig i samtalen och svarar undvikande och kort på psykologen frågor. Han känner att det lönar sig inte att berätta för psykologen förstår ändå inte den religiösa miljön. Psykologen letar sig dock in en bit och utlöser smärtsam gråt och förtvivlan vid ett par tillfällen. Det känns som att psykologen närmar sig en kärnproblematik, men efter gråten sätter Jonatan på sig sitt försvar igen. Till slut blir Jonatan arg och skäller ut psykologen och går därifrån, för att inte komma tillbaka. Det känns som han orkar inte att gräva ända ner på djupet.
 
Jonatan och Nina ger sig iväg till hennes föräldrars sommarstuga för övernattning. Jonatan mörkar det hela för sina föräldrar och säger att han skall vara hos en kompis. Där blir de kroppsliga laddningarna starka och det väcker på morgonkvisten ånger hos Jonatan. Han vet att det är förbjudet även om de inte går hela vägen. Trycket från den andra polen dvs skolan och pastorerna gör sig påmind. Jonatan faller i gråt.
 Efter detta blir det förhör med skolledningen, ungdomspastorn och församlingens pastor, där Jonatan ombedes berätta allt. Han hamnar i svår press. Nina för ett likande förhör. De får en veckas avstängning från skolan, för att båda tillsammans komma tillbaka för nytt samtal.
 
Jonatan är som hos psykologen inför församlingsledning och föräldrar fåordig. Det är mycket "vet inte", "kanske, typ". Han kommer inte riktigt loss för att uttrycka sig själv. Denna press i miljön, sjukdomen och Nina skildrar Heltne trovärdigt och mer öppet än brukligt. Många ungdomar kommer att känna igen sig. De rättrogna kommer att utnyttja öppenheten, som ett bevis på att Jonatan "satt fast i köttet". Det är just det som man jobbar emot på Livets Ord. Ändå är det den nakna sanningen som religiösa ledare bör ta till sig om de vill ha kvar fler av de ca 60% av ungdomarna som lämnar tron i slutet av tonåren.
 
 
 
 

RSS 2.0