Liberal politik har inte förstått föräldrakollektivet

 

 Liberal politik strävar efter att få så jämlikt uttag av föräldraledigheten som möjligt och huvudsyftet är att kvinnor skall snabbare stiga uppåt i karriären, så vi får lika många kvinnor på alla positioner i samhället och likvärdiga löner.

-

I den liberala politiken gällande föräldrars villkor, så finns inte barnen.  Utifrån mitt perspektiv, då jag under de 10 senaste åren kontinuerligt mött barn och föräldrar (ca 1200 per år) under 1 års ålder på BVC, så finns en hel del att läxa upp liberalerna med. Möjligen är de heltidsaktiva politikerna flera år från småbarnstiden, så de har glömt hur det var.

-

När man fått sitt barn efter 9 månaders längtan, så ställs allt på ända. Livet får ett nytt innehåll och det lyser i skinnet på de nyförlösta föräldrarna.  Fokuset hemma är helt förbytt. Det som normalt står högs på önskelistan som prylar och karriär, har automatiskt rankats ner till det som livet egentligen handlar om, nämligen närhet, omhändertagande, tacksamhet och att ta hand om det nyfödda barnet. Det blir en period av fördjupad meningsfullhet och föräldrarna har fått ta del av något som är större än de själva. Denna fantastiska mjukvara finns inte med i de politiska brandtalen. Det är löner och karriär som gäller.

-

Den hittills delade föräldrapenningen har slagit relativt bra ut och det har gått i en takt som är rimlig.  Framför allt har papporna vunnit på det. Jag har träffat många fäder, som har fått en ny stor erfarenhet i livet, när de äntligen fått pröva på mammors privilegium, att på heltid vara hemma med ett barn. De får något de inte kunde ha räknat ut i förväg.  Att vara delaktig i ett barns hela dag och efter en period ha första tjing på att få möta barnets behov, det har hjälpt dem att få tag i något som är större än dem själva. De har fått en fördjupad livsupplevelse.  De sitter inte när barnet sover och räknar på hur mycket löneförhöjning mamman skall få i sin framtid. Det är klart underordnat.  Föräldrarna har fått är en ingång till småbarnstiden på lika villkor. Föräldrarna talar samma språk, när de pratar om barnet. Jag har hört flera omdömen från pappor som: ”när jag börjar jobba igen, kommer jag tillbakas som en bättre människa” eller: ”vid 1:a barnet var jag hemma 6 mån, men det var för lite, nu skall jag vara hemma 9 månader. Om mjukvarorna inte får vara med i det politiska samtalet blir slutprodukten krass och inta alls bra.

-

Det är alltstå helt fel att pådyvla föräldrar, hur de skall göra med tiden som småbarnsföräldrar, utan att man som politiker förstår vad man klampar in i. För liberalerna är det viktigare med de politiska slagorden om kvinnors frihet och karriär i samhället.  Kristdemokraterna har förstått, att man måste ge föräldrarna fullt mandat att välja sina liv under familjens viktigaste period.  I verkligheten är det så att det finns egenföretagare bland fäderna utan anställda. För dessa är det problematiskt att stänga firman i flera månader och inte dra in några pengar alls. För denna grupp försvinner pappamånaderna helt och denna familjegrupp missgynnas. Dessa familjer måste själva få välja hur de tar ut föräldrapenningen. Jag har inte hört någon politiker tala om den här gruppen. Våra politiker framhåller helt riktigt att fäder ofta tjänar mer än mammor och det styr uttaget. Lösningen på det problemet, kan vi dock inte lägga på föräldrarna.

-

Det som nu händer i pappakollektivet är en lobbning på kalas och släktträffar från de som känt på att ta ut föräldradagar till de som ännu inte gjort de att verkligen pröva på. Den processen kommer att bli kraftfullare framöver. Det finns redan en ökning och det växer snabbare för varje pappa som går in i det. Låt denna interna dynamik göra resten av arbetet mot jämnställda föräldrar. Klampa inte in med  nya fixerade relationer i uttaget. Det löser sig självt. OK, kanske lite långsammare, men det blir på föräldrakollektivets villkor. 

-

Det är också upp till bevis att mammor har ökat i löneligan på grund av att det jobbat mindre hemma. Jag tror inte det.

-

 Löner skall sättas i sedvanliga förhandlingar och egentligen borde arbetsgivarnas attityd till föräldrars arbete hemma under småbarnstiden förändras i grunden genom en kovändning, där frånvaron från arbetet vid uttag av föräldramånader prioriteras. I dagsläget resulterar det i en eftersläpning i löneligan sägs det. Varför inte tiullskapa en bonus i lönesättningen, för dem som varit hemma med sitt nyfödda barn. Ett nytänkande, där livets mjukvaror skall vara med vid förhandlingsbordet och ett erkännande av dess långsiktiga värde för samhället, som ger effekt långt upp i tonåren. Trygga familjer och trygga barn tjänar vi alla på. Föräldrar skapar vår framtid. Politikernas stress på småbarnsföräldrarna lyfter vi bort och lägger det på arbetsgivarsidan med denna modellösning. Jag är inte dum. Jag förstår att företagare kan skratta åt detta. De borde dock som ett första steg framöver anstränga sig att inte låta kvinnors löner påverkas av hemarbetet. Arbetsgivare skulle må riktigt bra i själen om livets mjukvaror fick var med i den krassa ekonomin. 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0