Runar Sögaard gillar Trump och håller med om att hans mediabild är förvrängd

 
Runar Sögaard (RS) uttalade sig i T4:s morgonsoffa om Donald Trump. RS var där, för att det gott bra för honom i TV4 programmet Stjärnkusken, så pass att han tänker licentiera sig som kusk.. RS menade att Donald Trumps bild i amerikanska media är totalt förvriden. Så RS håller med Trump i hans syn på media som rena lögnare. Runar berättar att han under några år arbetade som coutch  i US och veckopendlade och ser sig som USA kännare. Han förutsåg  redan 2015  att Trump skulle bli president 2017. Fin fingertoppskänsla!
 
Men hur kommer det sig att RS håller på Tramp? Ja, de har en hel del gemensamt. Även om man inte kan säga att Trump är en religiös människa, så håller han god kontakt med de högerskristna i USA. De röstade på honom i presidentvalet och han måste hålla god kontakt med dem.  RS rörde sig ju under sin predikanttid inom den svenska kristna högen. Det var ju i Livets Ord som han gifte sig med Carola Häggkvist. Man får räkna in honom i den fundamentalistiska grenen av kristenheten. I  Intervjuer på senare tid är hans svar i religiösa frågor mycket allmänna.
 
RS och den övriga kristna högen i Sverige håller dock på Trump av religiösa skäl. Det handlar om abortmotstånd och begränsningar för HBTQ rörelsen, synen på Israel och rädslan för islamismen i Sverige. Därtill har RS och Trump narcissismen gemensamt. RS har alltid haft stora tankar om sig själv. Aposteln Paulus räknar upp nio andliga nådegåvor, som en kristen kan ha åtminstone några av. Det rör sig om vishet, meddela kunskap. tron, bota sjuka och göra under osv.
 RS hade alla 9 enligt egen utsaga, när det begav sig i predikstolen.  I första giftet var Carola det bästa valet bland kristna kvinnor. Hon var etablerad artist och känd. Det sista var ett mål i sig för RS, även om han sagt att hade blivit känd untan Carola. Det skall förstås inte förnekas, att det var av kärlek de förenades.
 Tump har hela sin karriär velat synas. Även om ha hatar pressen har hans väggar på Trump Tower kontoret varit fulla med förstasides bilder av honom själv. Han friserade friskt antalet besökare vid hans president installation som mest sedan Ronald Reagans tid.. Hillary Clintons övertag med 3 miljoner röster i presidentvalet berodde på att papperslösa väljare röstade enligt Trump. Det skall han utreda och leda i bevis!! Det räcker inte att han vann valet! Det har förekommit att psykiatriker och psykologer i USA klassat Donald Trump som  vara en "malign narcissist".
 
Så, Trump och RS är själsfränder!  Trumpförsvaret lär väl bli svenska journalisters frågor till Runar Sögaard framöver och inte hans nyvunna hästintresse och beslutet att bli kusk..

Törs man tänka tanken - Donald Trump som näste president i USA

                                                                                     
Donald Trump seglade in från sidan i den politiska kampen att nå presidentposten i USA. Han var inte politiskt skolad, men han var miljardär och vad kan man inte göra med pengar. Jo, det mesta! Hans umgänge måsta ha varit den samhällsnisch han vädjar till, nämligen den vita befolkningen och med flest män, som sörjer det "riktiga USA". Landet som varit en stark röst i världen och varit fritt från varje spår av samhällsansvar gentemot andra än den egna gruppen. De som vill leva kvar i den amerikanska drömmen, där det går att ta sig fram för vem som helst även till priset av att trampa på någon annan, de fylkar sig kring Trump. Det är the "struggle of the fittest" som gäller.
 
   Denne vite men rödhårige man som ärvt en massa miljarder från sin far har aldrig fått kämpa sig till något. Har därför ingen förmåga att känna med de som lever på skuggsidan och som mår väldigt väl av bland annat Obama Care. Vid starten av hans kampanj  fanns ingen kristen medmänniskokärlek i hans tal. När det blev klart för honom att det var det  republikanska partiet han kandiderar för, blev han pressad att säga något fromt och det blev något i stil med  "I am a brother in faith"!  Teapart-rörelsens galjonsfigura Sarah Palin steg fram på hans scen och bedyrade sitt stöd. Det är en obegriplig motsägelse hur den högröstade och högt bekännande kristna gruppen i det republikanska partiet är emot all offentlig finansierad samhällsstödd social verksamhet med skydd då man är sjuk eller rabatt till tandläkaren. Det går alldeles bra att komma med sina, gärna offentligt  annonserade gåvor till hjälpbehövande. Då kan man få lysa med sin godhet. Den vägen är ju mycket osäker vem som får något jämfört med lagstadgade förbättringar.
 
 Trump har inget utmejslat politiskt program utan spelar på ett missnöje med politikerna i Washington. Det är ju som bekant inte helt omotiverat. Republikanernas intensiva kamp att i överläge i både Kongressen och Representanthuset knäcka Barack Obamas politiska förslag, har ju lett  landet till randen av ekonomisk kollaps.  Ett farsartat skådespel som folket har rätt att vara missnöjde med. Trump har dock inga övergripande förslag som skulle kunna verka enande. Han trumfar ut sina käpphästar att bygga muren mot Mexiko och det landet får stå för kostnaderna. Alla muslimer skall stoppas vid incheckningarna på flygplatserna.
  Alla skall få ha vapen och Obama Care skall kastas på sopphögen. Man har anledning att undra över var alla duktiga reportrar finns, som skulle kunna ställa honom naken i ljuset av sin politiska okunnighet. Det är kanske dem han inte låter sig intervjuas av.  När en kvinnlig  programledare räknat upp alla kränkande ord Trump sagt om kvinnor, uteblev han från nästa debatt i den TV-kanalen. Han väljer sina utfrågare!
 
Hur kommer världen att se ut med Trump i Vita huset. Vilka rådgivare kommer han att välja. Han har ju sagt att han vill göra USA stort i världen igen. Han vill "blåsa skiten ur IS" !  Med vad? - Kärnvapen?  Han kanske har en tvillingbror i Putin på det personliga planet, men vad kan de göra ihop?
 
  Vi får hoppas att de goda krafterna i USA räcker till att säga nej till Donald Trump.

Kampen mot extremism behöver större insikt i religiösa kontexter

 
Illustration: Magnus Bard
 
-
 
Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism har beslutat att stötta ungdomar som kommer hem från ett delatagande i IS krigföring för etablerande av ett kalifat på landområden i Irak och Syrien. Dessa ungdomar skall få hjälp att skaffa jobb, bostad och vid behov vård. Ett likande beslut fattades av Örebro kommun, som har ett flertal somaliska ungdomar som varit  nere i Irak och Syrien och krigat. En av  de som varit med i kriget  gav en lång intervju i SVT och redogjorde för sina tankar. Han var ingen som var förändringsbenägen, utan planerade att vända åter och skulle han dö i kriget så var det ett martyrskap, som han såg fram emot.
 
Signaler att ta hand om återvändande krigare från Islamiska staten har inte stått oemotsagda i media. Hanif Bali (m) skriver i Expressen den 21/5 att vi kommer att infinna oss i en situation där flyktingar flyr IS och hamnar i Sverige i arbetslöshet och fyr-handsboenden, medan IS krigarna får en gräddfil till bostäder och arbete. Andra ser det på annat sätt. En ledare i DN den 21/5 påvisade att problemet var komplicerat. Det kan se ut som att värna förövare, men drog slutsatsen att resultatet att inte göra något var ännu värre. Det var att låta en återvändare få traska runt i samhället utan verktyg att förändras var knappast tilltalande. Den 22/5 i DN skriver statsvetaren Marco Nilsson att jihadister är inte alltid terrorister och han menade att det som saknas i dag är bidrag från samhällsvetare och beteendevetare för att skapa en mer nyanserad bild av ett komplext socialt fenomen.  
 
I inget av dessa två inlägg i vår största tidning DN nämns nödvändigheten av att ta in religionspsykologisk expertis. Det behöver inte vara så avancerat. Det räcker med personer som har egen erfarenhet av strikt religiöst reglerade sammanhang.
De ungdomar som ger sig iväg till IS för att deltaga i kriget gör det inte i första steget för att de är arbetslösa eller misslyckats i skolan. Det gör det av religiösa skäl. De ser en möjlighet att få leva i en ren islamisk stat, där alla trackaserier de möter i Sverige inte finns och de kan följa profetens uppdrag till punkt och prickar. De traskar inte omkring i vårt samhälle utan verktyg. De har sin djupt förankrade tro att luta sig mot. Flickorna som åker till Irak och Syrien  blir kallade till att vara mödrar till barn, som växer upp till rättrogna muslimer och slipper också att få sina schalar avslitna. Detta är något stort och revolutionerande för dessa troende ungdomar. De låter sig inte omvändas om de får en bostad, men tackar Allah för det och tar tacksamt emot vad de får. Där kan cellgrupper bildas för rekrytering av nya krigare. 
 
Om det sekulariserade Sverige inte förstår detta kommer man alltfortsatt att hugga i sten med alla sin "kloka" åtgärder. Samhällsvetare och beteendevetare måste ta hjälp av religionspsykologisk expertis. På vissa håll pågår verksamhet av imamer i moskéerna, där Korantexter analyseras, men resultaten har inte läckt ut i någon större omfattning. Mona Sahlin som är regeringens samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism har påtalat  bristen på deltagande i debatten från muslimska ledare. Detta gör att den religionspsykologiska expertisen måste sökas utanför det muslimska samhället, vilket inte gör analysen sämre.
Till Mona Sahlin: vidga kompetensen med personer som vet hur religionen fungerar i människors liv!

Terrordåden i Paris

 
 
Nu har det hänt det som en gång var planerat för Gyllandsposten, nämligen massiv attack mot en tidningsredaktion. Två al Qaida inspirerade 30-åriga bröder sprang in på redaktionsmötet, som hålls varje onsdag hos tecknande skämttidningen Charlie Hebdo i Paris. Egentligen har tidningen varit hotad sedan de publicerade bilder av Lars Vilks rondellhund. Redaktionen har också fått brandbomber inkastade till sig och stod på al Qaidas dödslista. Hotbilden var fortsatt stor, men blev ändå en överraskning för säkerhetstjänsten i Paris. Totalt sköts 12 personer ihjäl och flera av de mest kända journalisterna på tidningen.
  
De två bröderna Chérif och Said Kouachi 32 resp .34 år gamla var kända av säkerhetspolisen. De var anslutna till al Qaida och hade varit i Irak och Syrien och krigat. Said hade suttit i fängelse för rekryteringsarbete av ungdomat till krigen i  Irak och Syrien. Det har framkommit att de hade haft uppdrag från en terrororganisation från Yemen och finansierats därifrån. På tidningen Charlie Hebdo dödades 12 personer och flera mycket kända och beundrade journalister som Georges Wolinski 80 år. Han har varit tecknare sedan 1960-talet. Stephane "Charb" Charbonnier 47 år, redaktör och tecknare, hade ständig livvakt för sina Mohammed teckningar. Livvakten dog också. Till de döda hörde också Jean "Cabu" Cabut, 76 år. Han började teckna 1954 och var den högst betalda tecknare i världen. I en telefonkontakt under dramat med en fransk tidning meddelade en av bröderna att de vill försvara profeten Muhammed, som de ansågs blivit kränkt av Charlie Hebdo. Situationen komplicerades då en judisk butik intogs av ytterligare en man ur samma islamistiska grupp och hotade döda gisslan i butiken om inte bröderna Kouchi, som då infångats i en industrilokal, släpptes. Detta ledde till en gemensam stormning av båda lokalerna och terroristerna dödades.
 
Den debatt som startade i och med attacken mot  Charlie Hebdo handlar om hur det kunde hända, då bröderna Kouachi var kända av fransk säkerhetspolis och övervakades. Alla är överens om att en klart ökad hotbild föreligger i västvärlden från terrornätverk. Vi kan minnas att svenskar varit inblandade i ett mycket likartat terrorförsök mot Jyllandsposten, som fortfarande lever under hot av att ha publicerat Lars Vilks rondellhund. Där var svensk och dansk säkerhetspolis terroristerna  på spåren och tog dem dagen innan det planerade dådet, vars avsikt var att döda så många som möjligt på Jyllandspostens redaktion.
 
En av terroristerna på väg till Jyllandsposten med svenskt medlemskap var Mounir Awad ursprungligen från Libanon och gift med Safia Benaouda som är dotter till Helena Benaouda. Hon är ordförande i Sveriges muslimska råd.  Detta leder tanken till hur det förebyggande arbetet skall kunna genomföras. Om en så centralt placerad muslim i Sverige har en svärson som var på väg att göra precis det som hände mot Charlie Hebdo, väcks frågan hur det inre arbetet går till av imamer i Moskéerna. Vi vet att muslimska ledare världen över har fördömt dådet i Paris och enskilda muslimer har uttalat att  islam tillåter inte mord och är en fredens religion.
  Ändå lever frågan hur det förebyggande arbetet görs inom i islam.
 
Det finns radikaliserande texter i Koranen, som ungdomar kan ta till sig, för att leva ett rättroget liv gentemot Mohammed. Vill man hårdra så har Isis metod att halshugga sina fiender stöd i den sura (kapitel) i Koranen, som bär Muhammeds namn. Hur hanteras sådana texter i undervisningen av unga muslimer. Vi är många i Sverige som växt upp med tron att varje ord i Bibeln är Guds ord. I Gamla testamentet finns uppmaningar från Jahvé att döda hela orter av människor. Även om det inte finns uppaningar att halshugga de som inte tror i Nya testamentet, så leder bokstavstron till orimliga konsekvenser. Det är snart  400 år sedan den svenska lutherska armén drog ner över Tyskland för att kriga mot katoliker. Vi har erövrat en större vidsynthet och tolerans. 
 
Det är viktigt att motarbeta den förstärkta islamofobi, som kan väntas efter Parisdådet. Icke för ty så finns det ett inre arbete att ta på allvar för muslimska ledare att med ungdomar läsa de radikaliserande texterna och förklara vad de står för och därmed neutralisera dem. Det räcker inte bara att säga att terroristerna representerar inte vår Islam.
 
 

Attackerna mot Amerikanska Ambassader i Mellanöstern

 

 
 
På årsdagen av flygattacken mot World Trade Center den 11:e september 2001 attackerades den amerikanska ambassaden i Libyen. Det var en planerad och välregiserad attack. Den amerikanske ambassadören Chris Stevens blev dödad och tre andra amerikaner. Ett ryckte går att en mot profeten Muhammed mycket kränkande film ligger ute på Youtube och är orsaken till attacken. Sedan har en våg av våldsamma demonstrationer spritt sig till Egypten, Iran, Kariro och Jemen. Idag är det fredagsbön för miljoner muslimer och då förväntas nya demonstrationer.
 
Historien upprepar sig. Vi minns publiceringen av Muhammed bilder i Jyllandsposten, som resulterade i en våg av demomstrationer i många muslimska länder med danska flaggbränningar. Affärskontrakt sades upp med Danmark.  Nyligen avslöjades en plan att gå in på Jyllandsposten och skjuta så många som möjligt där inne på redaktionen (se artikel i bloggarkivet här). Konstnären Vilks hundrondell med Muhammedansikte liver vidare efter försök att döda Vilks i sin bostad, så är detta fortsat en källa till aktioner. Han har ständigt säkerhetspolisens skydd.
 
Säkerhetspolitiska analysen av Libyenattacken gör det troligt att orsaken till räden var en hämd för att USA med obemannat flygplan dödade al Qaidas 2:e man nyligen. Dock gick man ut med att det fanns en mycket kränkande filmtrailor om Muhammed på internet väl medvetna om vad det kan väcka för kedjereation.
 
I Kairo har under tre dagar den amerikanska ambassaden varit föremål fär våldsamma demonstrationer och militär med tanks har skjutit tårgas mot demonstranter och kanonkulor har skickats upp i luften. I Jemen har folkhopen klättrat och slagit sig in i amerikanska ambasadområdet och flaggor har bränts. I Iran har det varit demonstrationer på Schweiziska ambassaden, då USA inte har någon ambassad där. När reportrar frågar demonstraterna varför de demonstrerar anges den kränkande filmen, men få har sett den. De har bara hört av trosfränder att det är något förfärligt och så ger de sig ut på gatorna.
 
När väl militanta islamistiska grupper fått ut folket på gatan så tar media över regin och spär på med sina sändingar. Folk tittar mer på TV-nyheter än går in på Youtube och så är hela dramaturgin igång.
 
Det som ter sig svårt att förstå är att muslimer kan vara så lättkränkta. I västvärlden kan vi nämna ateisten Richard Dawkins böcker där han tar heder och ära av judarnas och de kristnas gud och nagelfar texterna på ett sätt som skulle kunna såra många troende. Men han reser utan säkerhtevakter och uppträdde nu i september i svensk TV hos Skavlan och passade på att säga till mormonen Brandon Flower i gruppen The Killers att Mormons bok är ett rent och skärt fejk.
 
Det är väl så att vi har lärt oss och implementerat i våra psyken vad en fri debatt betyder och sätter värde på den. Muslimer utskiljer sig mer från omvärlden genom t.ex. kvinnors kläder och lever i vissa länder under socialt mer försvårande omständigheter och hamnar i underäge. De ser också väst som ett hot och provokation mot vad de anser vara rätt och riktigt. I Sverige har vi sett vad tro och heder betyder för våra invandrare,  och hur  det har lett till hedersmord inom familjer.
 
Det vi nu ser kommer att hända igen. Det finns militanta islamistiska grupper, som vet hur man får ut muslimer på gatan och resten av dramaturgins rekvisita står beredd att eskalera förloppet.  

Det planerade och avbrutna terrorattentatet mot Jyllands-Posten




Den 4:e Juni 2012 föll domarna i Danmark mot de fyra terroristdömda  Mounir Dhahri (46), Mounir Awad (30), Omar Aboelazim (31) och Sabbi Zalouti (38)  för att ha planerat ett stort attentat mot redaktionen på Jyllandsposten med målet att döda så många som möjligt. De greps efter sin resa från Sverige till en lägenhet i Danmark, där de dagen därpå skulle genomföra sitt attentat. Det var ett samarbete mellan svensk och dansk säkerhetspolis, som fick dem i fällan.

Mounir Dhahri var den äldste av de fyra och den ende som inte har svenskt medborrgarskap. Han är ursprungligen från Tunisien, där han föddes den 2:e Fabruari 1966. Han kom till Sverige 1993  och fick permanent uppehållstillstånd i januari 1996. Han har två barn med två olika kvinnor. Han har behandlats för drogmissbruk och  har 2 gånger blivit dömd för  misshandel och ofredande av kvinnor och en gång för försök till våldtäkt. Han har begärt att få svenskt medborgarskap men inte fått det.

Mounir Awad är 30 år född den 10:e februari 1981 i Libanon. Han kom till Sverige i september 1987 och har svenskt medborgarskap.  Han är gift med Safia Benaouda, som är dotter till Helena Benaouda, som är ordförande i Sveriges muslimska råd. Således mycket centralt placerad bland muslimer i Sveirige.

Awad och den gravida Safia var på resa i Somalia och greps där i februari 2007 av kenyanska styrkor misstänkta för samröre med islamistiska terrornätverk.  Själv hävdade Mounir Awad att han var i Somalia för att se ett riktigt muslimskt land med muslimsk kultur. Den 19:e maj 2007 släpptes paret ur somaliskt militärfängelse efter påtryckningar från svenska Säpo.

Nästa gång paret Mounir Awad och Safia Benaouda, då med sitt barn 2 år gammalt, greps var i Pakistan den 20:e augusti 2009. Med i sällskapet var också Sabbi Zalouti, en av de fyra i Danmark, samt den forne Guantanamofången Mehdi Ghezali. De kom dit efter att ha gjort en pilgrimsresa till Saudiarabien och sedan åkt till Pakistan för att delataga i ett religiöst möte i Lahore.  De greps efter försök att ta kontakt med en pakistansk terrororganisation.  Även denna gång grep svenska mydigheter in och förkortade deras fångenskap. I samband med frisläppandet från Pakistan intervjuades Safias mor Helena Benadouda i svensk radio om det kunde vara så att hennes dotter och måg var i Pakistan för att planera terrordåd. Helena Benaouda bedyrade att hon känner dem så väl och visste att de aldrig skulle vara mäktiga till något sådant.
Nu är Mounir Awad alltså dömd mitt i förberedelserna för att attentat mot Jyllandpostens redaktion.

Omar Aboleazim är 31 år och född i Äppelbo, Vansbro i Dalarna av svensk mor och egyptisk far. Omar har två halsvsyskon på mors sida och fem halvsyskon på fars sida. Han är dömd flera gånger för ofredande av flickor och stölder i sportaffär.Han har dömts till psykiatrisk vård. Enligt en artikel i Expressen har Omar diagnosen Aspergers syndrom. Han fanns som ovan angivits med i Pakistan på Mounirs  och Safias resa. 

Sabbi Zalouti 38 år och den 4:e som var med och planerade attentatet. Sedan år 2005 hade han varit en aktiv besökare av sin förorts Moské. Han hoppade av bilen mot Danmark i Jönsköping , med hade hyrt lägenheten i Danmanrk och gjorde inget för att stoppa processen. Därför dömdes han lika hårt som de andra. Han var också den som erkände i en intervju med Säpo att det var ett uppgjort terrordåd på uppdrag av  Al-Qaidakretsar i Pakistan, där han varit på resa samma period som Mounir Awad och Safia 2009.

Det var den 30:e sptember 2005 som Jyllandsposten publicerade tolv Muhammedkarikatyrer. Vi minns alla den våg som gick över världen med flaggbränningar av Dannebogen och massor av muslimer var ute på gatorna på många håll i världen. Frågan är om alla förstod vad som hänt,  men det var något fasansfullt. Och rycktet spred sig. Det var förvisso inte bara Al-Qaidafolk, som var ute på gatorna, om knappast några. Det arbetet sköttes av fotfolket. De vågorna har lagt sig och Danmark har nog fått tillbaka sina affärsförbindelser som föll i protesvågen. Men minnet finns kvar och kräkningen blev stor och därför var hämden även om den låtit vänta på sig, så nära att slå till i Danmark 2010.

Rapporteringen i svenska medier har varit sparsam kring domslutet efter rättegången. Det speglar som vanligt den darrhänta rädhågsenhet bland mediafolk i Sverige sedan decennier att inte bli beskylld för rasism eller att vara islamofob. Därmed blir heller inte analysen särskilt avancerad.  För det första skall vi vara klara över att det handlar om starkt troende människor, som drivs av en övertygelse. Enligt Koranen är en muslim enligt sura 9 köpt av Allah till liv och ägodelar på det villkor att paradiset skall tillfalla dem. De skall strida för Guds sak och döda och själva dödas. Man skall också draga ut från sitt ombonade liv och gå ut i strid. I paradiset finns sju avdelningar och den 7:e är den högsta med de bästa belöningarna. Detta är grundvillkoren.
Att fyra muslimska män i yngre medelåldern viger sina liv åt detta har narurligtvis med muslimsk tro och koranläsande och religiös övertygelse att göra. Det är inte törst efter blod och våld i sig, som är drivkraften utan en helig hämd på uppdrag av Allah själv vars budkap är tolkat av Muhammed. Det är inte politik och yttrandefrihet det rör sig om utan lydnad och fullföljande av det religiösa uppdraget.

Att en av dessa fyra män leder med slätband rakt in den muslimska toppen i Sveige bekräftar den religiösa grunden för handlingarna. Skall man motverka terrordåd av detta slag, måste man in i de religiösa samtalen innanför moskéernas väggar och det är en uppgift i första hand för de muslimska imamerna. Säkert finns det de som är beredda att ta samtalen med ungdomarna.


Anders Breivik - svårtolkat monster?

Anders Breivik glad     Anders Breivik rörd
-
Nu har den stora rättegången med massmördaren Anders Breivik inletts i Oslo. Han skall stå tillsvars för att på en och samma dag dödat 77 personer. De flesta har han sökt upp på en fridfull isolerad ö, där ungdomar träffats för att prata politik. Mot helt ogarderade männiksor har han gått runt med sitt gevär och skjutit.
 
-
 
Rättegången  får stor uppmärksamhet och konstigt vore det väl annars. Åklagarna har redan lagt fram sin talan och namgivit alla döda. Under den processen satt Breivik tyst och till synes oberörd. Vid ett tillfälle stramades ansiktet åt och ögonen kneps ihop av rörelse med små tårar drypande. Det var när rätten visade hans kampanjfilm. Mer om detta nedan
TV-soffor fylls av experter på personlighetsstörningar, mord och kallblodigt dödande. De skall hjäpa tittarna att begripa den svåra verkligheten.  Samtidigt skall man veta att folk kan tänka själva.
-
Breivik har varit emot den stora invandringen till Europa och Norge av folk från kulturer, som han tror kommer att ta över makten. I hans stora manifest har han lagt ut texten.  De han riktar sig starktast emot är muslimerna, som planlagt ett övertagande av Europa med införande av sharialagar, som han ser det. Tre högt uppatta imamer i London gick en vecka efter dådet i Olso  ut i en video och bekräftade Breiviks teori, samt att han startat ett krig mot just mulsimer. Vi fick där också veta att det i vissa kvarter i London finns sharialagar införda.  Imamerna sade också att de aldrig mer skulle acceptera ett nytt Serbien.
 
-
 
Mellan dessa yttterligheter lever vi alla andra våra liv. Det multikulturella samhället medför att vi får träna oss att leva med männsikor som har andra värderingar och tro än vi själva. Det stora problemet sedan 70-talet är att media i både Norge och Sverige inte har vågat att i ett gott syfte problematisera det som inte fungerat. Detta av rädsla för att kallas rasist. Det har givit oss Sverigedemokraterna (SD) i vårt land.
-
Det finns också i vårt sekulariserade land en stor okunskap om hur en fundamentalistisk religion fungerar i det mänskliga psyket. Detta gör politiker, journalister och debattörer valhänta.  Vi måste öppet få diskutera det som bör diskuteras. Det är inte rasism. Ta gärna in folk i debatten som har egna erfarenheter av låsta kontexter.
 
-
 
Hur fungera då Breivik. Av vad som sågs den 1:a rättegångsdagen är han fortfarande den övertygade riddaren, som måste rädda sitt land. Han hälsar med "högerhälsning"  i den utsträcka armen med knuten näve. Han blir rörd av sin egen kampanjfilm till tårar. Det slår an till hans inre drömmar och vilja.  Han svarar åklagaren att han tillstår sina handlingar, men att han åberopar nödvärn.  Således hittills helt obruten i sin riddarrustning. Om procesen kommer att mjuka upp honom får väl vara osagt, men inte så troligt.  I allt detta finns det vanliga männsikor av kött och blod, som sörjer sina ihjälskjutna anhöriga samt de som dog av bomben inne i Oslo. Alltsamman är en makaber helt otrolig händesle. Men något helt svårtolkat monster är inte Breivik.
-
Anders Bering Breivik har en gång krupit ur sin moders sköte blivit lagt till bröstet och ammats. Knytit an till sin mor och kommit igång med sin motorik för att krypa, resa sig mot stöd och börjat gå. Lärt sig språket och fått feedback på sina framsteg. Varit älskad. Under resans gång har det skett vägval och han har mött frustrationer. Hela den vägen är betydligt mer intressant än frågan om han är psykiskt sjuk eller inte.  Det sistnämnda handlar mer om att vi vill få en etikett, så att vi säkert kan avsvärja oss från hans handlingar.  Breiviks livsresa kan lära oss betydligt mer än att läsa in oss på olika diagnoser.

Tårarna i Nordkorea - är de äkta?

     


         




I samband med Kim Jong-Il:s död har det skrivits om folkets sorg och deras tårar. Man har undrat över om tårarna är äkta, när bilder kablats ut på massorna som kollektivt gråter. Det kan man svara ”både och” på. Tårarna finns där och rinner ut över kinderna. Det finns också en känsla bakom. Frågan blir då, vad är det för känslor och hur uppstår de.

Liksom tårarna uttrycks kollektivt, så kommer de från ett folk, som styrs kollektivt av en ledare utan åsiktsbrytande politiska partier. Det finns med stor sannolikhet ingen ledare som fått ett så entonigt och glorifierat  medialt budskap framfört till folket som i fallet Kim Jong-Il.  Han var stor och det det sades att han ville sitt folk väl, ett folk som lever under svåra ekonomiska omständigheter och inte får tillräckligt med mat. Den folkgrupp, som är prioriterad i alla avseenden är armén med mat kläder och lön. 

Resten av folket kan titta in i sina TV-apparater och se ett skådespel och all deras tillit har stått till den store ledaren, för det är bara han som kan göra livet bättre för dem och det entonigt massmediala budskapet är att det är det han vill. Visst, man lever under svåra omständigheter, men det finns dock en som vill alla väl. När han sedan dör faller mycket av det hopp om ett bättre liv, som han på ett glamoröst sätt getts till folket och då kommer tårarna. Den odna döden förhindrade honom att fullborda sitt värv för folket. Det är folkets drömmar, fantasier och känsloliv som pressas ner till tårar med ledarens död. Arketypen är ett gammalt flockbeteende under en stark ledare av gruppen.

Till detta kommer att skratt som tårar smittar. Det kan inte uteslutas att det finns gråterskor utplacerade.  Att se andra gråta ger en klumpkänsla i halsen och så sipprar tårarna fram. Tårarna i Nordkorea speglar det undertryckta folk som det handlar om. Ett folk som inte har några alternativ att spinna sina tankar kring och få influenser från omvärlden. Att uttrycka politiska tankar fritt går inte. Det blir som en fader som har många barn, som han håller i ett järngrepp och kontrollerar vad de tänker, läser, lyssnar och tittar på. I grunden handlar det om övergrepp. Tårar tolkas ofta som uttryck för riktiga känslor, men känslor kan lätt manipuleras fram.

Nordkorea har en lång väg till ett demokratiskt land. Det skulle kunna vara så att det pyr en ”arabisk vår” under ytan. Inne i folks hjärtan finns en tro på ett fritt liv bortom maktmissbruk och statskorruption. Hur länge skall folket i Nordkorea vänta?


10 år efter 11:e september 2001 - kampen trappas upp

        

Den är idag 10 år efter att de Två Tvillingtornen på Manhattan i New York genomborrades av ett flygplan vardera. Det var resultaten av en lång förberedelse av en plan initierad av Osama Bin Laden och al-Quida. De inneslutna i planen gick pilotutbildningar och lärde sig flyga de stora passagerarplanen, som skulle kapas och köras mot centrala mål i USA som Pentagon, Vita huset och Tvillingtornen där hjärtpulsen av USA ekonomi slog sina viktiga slag för att hålla det dollarmässiga blodomloppet igång i hela landet. Det var en mycket välplanerad attack och förberedelserna fick ta den tid de behövde. Därför kom attacken helt oförberedd och hela världen överraskades. Full pott för Osama bin Laden.

Muhammed Attar föddes i en liten by i Egyptens Nildelta. Fadern var berömd advokat och modern kom från en välbärgad familj. Sonen sändes så småningom utomlands för studier på Tekniska universitetet i Hamburg. Där träffade han Marwan al-Sheri och de blev nära vänner och stärkte varandra i tron på islam och möttes ofta i bön. 

Den 11 september 2001 kl 06:00 lämnar Muhammed Atta Portland med flyget till Boston tillsammans med Abdul Aziz al Omari. Framme i Boston finns i en angränsande terminal Marwan al-Sheri (studiekamraten från Hamburg). De ringer varandra och samtalar med varandra i 3 minuter. De har planerat att checka in på olika flygplan mot Los Angeles.
 
Muhammed Attar tar American Airlines flyg AA11 och med sig har han Abdul Aziz al Omari, Satam al Suqami, Waleed Al-Sheri och Wali al-Sheri.
Marwan al-Sheri går samtidigt ombord på Unites Airlines flyg UAL 175 mot Los Angeles tillsammans med Hamza al-Ghamdi, Ahmed al-Ghamdi, Mohaud al-Sheri och Fayez Banihammad. Destinationen Los Angeles garanterade stora mänder bensin i tankarna för den kortare planerade flygningen till New York och Tvillingtornen. Både Muhammed Atta och Marwan al-Sheri hade nyligen slutfört sina flygcertifikatutbildningar. Marwan skall nu försöka flyga en stor Boeing 767. 

Säkerhetskontrollerna passerades med vissa språksvårigheter utan anmärkning. Alla har biljetter i 1:a klass eller buisness class i främre delen av planet. I AA11 sitter Muhammed Atta på plats 8D, Omari på 8G, Suqami på 10B och i 1:a klass sitter Wali och Waleed bredvid varandra på 2A och 2B.

Efter tumultartade scener med knivar och tårgas tar Muhammed Atta över spakarna och styr om resan mot norra tornet på Manhattan. Hans studiekamrat Marwan al-Sheri lyckas efter likartade slagsmål med knivar och tårgas till slut ta över pilotens uppgift och vänder riktning och sänker höjden på planet och tar sats med sin flight UAL 175 mot södra tornet på Manhattan.

Från Dulles flygplatsen i Washington DC står American Airlines AA77 färdig för avgång då  Khalid al-Midhor, Majed Moqed, Hani Hanjour, Nawaf al-Hasmani och Salem al-Hazmani (bröder) går ombord. Detta plan störtar in i Pentagon, det amerikanska militärhögkvarteret. 

Från  Newark flygplatsen utanför New York checkar Ziad Jarrah, Saeed al-Ghami, Ahemd al-Nami och Ahmad al-Haznawi in på flyg United  Airlines UAL 93 till Los Angeles. Den tänkta destinationen för detta plan var Vita Huset, men motståndet och upproret från passagerarna i planet blev för stort för kaparna och de fick störta ner på en åker i Shankville i Pennsylvania.

 
   Osama bin Laden levde de första 5 åren efter terrordåden ett  kringvandrande liv i tillfälliga bostäder i gränsområdet mellan Afganistan och Pakistan för att undgå upptäckt. De senare åren fram till att han mördades av en militär insatsstyrka från USA bodde han i en inmurad fästning i Abbottabad i  norra Pakistan med sina tre fruar och barn alldeles intill en stor pakistansk militärförläggning.
  Från tiden som kringflyttande terrorist råkade bin Laden lämna efter sig en hög med videoband, som han spelat in från de möten han haft. Ett av dessa band var från ett besök han fick av imamer från USA något år efter attentaten. Samtalet kommer in på attacken mot de två tornen. Osama bin Laden kommer in på konstruktionen i de två tornen och berättar att han i sin planering inte trott att de skulle raseras så totalt av kraschen och hettan av all bensin som rann ut och tändes på.  Han talar på videon som en väl insatt och imamerna från USA lyssnar andäktigt och undergivet. De kan också på Obamas fråga berätta att besöken i Moskéerna har ökat efter 11:e september och ett uppvaknande bland muslimer har skett i USA. Detta noterar Osama bin Laden med tillfredställese. Attacken mot "den store satan" hade lyckats.

Efter dessa omvälvande händelser har världen förändrats. Den nyvalde presidenten Georg Buch ansågs som helt oerfaren inom utrikespolitiken, men fick nu kastas in i den vare sig han ville det eller inte.  Det som hänt känner vi väl till. Det stora kriget mot terrorismen startade. Irak invaderades och Sadam Husein hittades till slut och hängdes efter rättegång. Amerikanska soldater skickades också till Afganistan för att bekämpa terrorism och för att hitta Osama bin Laden. Ett nytt rigoröst säkerhtstänkande på flygplaster förändrade rutinerna påtagligt och förlängde incheckningsrutinerna avsevärt.
 
 De konspirationsteorier, som alltid frodas vid stora händelser, menar i detta fall att USA iscensatte hela händelsen för att motivera invationen av Irak och få tillgång till dess olja. De muslimska besättnignar, som tog över flygplanen och genomförde terroratackerna hade alla arabisktsklingande namn och de kan inte ha varit hjärntvättade av Busch administrationen och efteråt blivit välsignade av Osama bin Laden. De avskedsbrev som efterlämnats av terroristerna visar också att de handlade i Allahs namn.

Är kriget mot terrorismen ett religionskrig? Ja, vi måste inse att islam och kristendomen är två varandra helt exkluderande religioner. Islam blev genom Muhammed en synkrenism mellan judendom å ena sidan och kristendomen å den andra. Muhammed erkände den jungfruliga födelsen av Jesus. Han var dock inte Guds son ej heller delaktig i en gudomlig treenighet. De som tror detta skall alla brinna i helvetets eld, enligt Kornanen.  Jesus dog inte heller på korset och kunde därför inte ha uppstått.
 Islam säger liksom de kristna att Jesus skall komma tillbaka, men då enligt islam som muslim och då skall han tillkännge att han inte är guds son utan en muslim och då skall muslimerna sluta upp kring den återvändande Jesus. En somalisk  imam i Rinkeby sa på Sveriges radios somaliska redaktion nyligen på tal om att kristna somalier skulle evangelisera i Rinkeby, att det är varje muslims plikt att döda de som konveterar från islam till kristendomen.

På varje punkt utom jungrufödeslen skär sig islam och kristendomen i de kristnas viktiga kärnfrågorna. Paulus menade att om inte Kristus uppstått från de döda är allt evangeliserande arbete förgäves. Man må söka samförstånd mellan islam och kristendomen men för de troende som läser urkunderna går de två religionerna inte alls ihop. Det kristna landet USA blir därför "den store satan" och terrordådet i Olso visar på rädslan för muslimskt överagande av europa med införande av sharialagar. Det ser fortfarande tämligen mörkt ut.  Efter norgeattentaten har muslimska ledare i London signalerat en upptrappning av islamska aktivitetrer och samling till kamp för större islamskt inflytande i europa. De menar att terrorattacken i Oslo var inte riktad mot arbetarpartiet utan mot islam. Tyvärr har vi att se fram emot fler terrordåd och kriget mot terrorismen, måste hitta nya metoder för att göra framsteg.

Osloattacken bör leda till mer insikt i de religiösa kontexterna

         


Efter explosionen av den 950 kg tunga bomben med 400-500 kg sprängmedel placerad vid de demokratiska kärnbyggnaderna i Oslo av terroristen Anders Behring Breivik den 22 juli och massmördarens illdåd på Utöya håller vi alla på att försöka begripa en verklighet som grundligt har skakat om oss.  Den efterdebatt som förs präglas dock av de redan före den 22/7 etablerade grundideologiska inställningarna och politiska positionerna samt religiösa hemvisterna.  Det är begripligt för det är i de positionerna vi känner oss hemma och kan finna en trygghet och söka bilder att förstå med. Det är dock inte säkert att den metoden för oss tillsammans framåt till nya insikter, utan låser oss i våra egna befästningar.


I Anders B Breiviks dokument kan vi läsa att strävan till och bejakelsen av det multikulturella samhället menar han har sina rötter i marxismen och dess förgreningar i moderna socialistiska politiska partier. Det är väl inget att säga så mycket emot. Det faller av de socialistiska honnörsorden solidaritet, tolerans, jämlikhet och rättvisa oberoende av etnicitet, ras, kön och sexuell läggning. Utifrån denna grundinställning kan man tro och förlita sig på möjligheten till ett multikulturellt samhälle som den bästa av världar med innevånare i full respekt för varandra.  Sedan Marx och Engels dagar har religionen klassats som opium för folket och det gör att religionen inte finns med i byggstenarna till det vänsterpolitiska samhällsbygget. Håkan Juholt tror inte på Gud, men på Svenska kyrkan som han med sina socialdemokratiska kyrkopolitiker kan påverka inifrån ekonomiskt men även liturgiskt och teologiskt. Därmed har Juholt kontroll över läget och kan alltså ”tro på Svenska kyrkan”..


Enligt min mening går det inte att få en rätt förståelse av vad som sker i det som synes ske, om vi inte kan se in i de religiösa kontexterna och hur de påverkar mänskligt tankegods och tolkningar av världen. Jag går så långt så jag säger, att utan egen erfarenhet av en religiös kontext, är man handikappad att själv tillräckligt begripa t.ex. dagens spänningar mellan muslimer och kristna som vill bygga samhället på sharialagar eller kristen grund. Det går att brygga över den svagheten i analysen genom att lyssna på människor som har varit inneslutna i en stark religiös sfär och tagit ett steg åt sidan och via deras beskrivningar skapa sig nya insikter.


I den röda rosens socialism då man inte alls jobbar sig in i sprängkraften av de religiösa kontexterna, utan lämnar dem utanför och nöjer sig med de egna värderingsfyllda honnörsorden får man problem. Religionen kan tyvärr inte utan vidare inneslutas i en famn av solidaritet, öppenhet och ett samhälle med stor tolerans. Den metoden lämnar starka underströmmar att verka i det fördolda. Den danske prästen och journalisten Sörine Gotfredsen polemiserar mot en ledare i tidningen Politiken, där den förtvivlade frågan ställs efter bomben i Norge: ”Varifrån kommer allt det här hatet”?  Gotfredsen menar att detta speglar en okunskap och att svaret finns i historien kring religionskrigen, som går längre tillbaka än Marx och Engels och människors rotade trygghet i sin religion, historia och etnicitet. 

När jag lyssnar på högt placerade muslimska ledare i London, som tar ton på en presskonferens efter terroristattacken i Norge, så går inte det att enbart marginalisera. De ser attacken, som kristen terrorism riktad mot muslimer. Anders B Breivik kallar sig kulturellt kristen och inte religiöst kristen. Han har ingen personlig relation till Gud och Kristus. Han umgås inte med kristna, men vill ha den kristna kulturen att bygga på som varit en del av Norge i flera decennier. Tempelriddarrollen passar honom, eftersom han är svag för rustningar och vapen. De muslimska ledarna sätter ner foten tydligt i London och vill inte längre stillatigande se på, utan planerar att kraftfullt arbeta på att stå upp för islam och säger sig ha som mål att införa sharialagar i Storbritannien och övriga Europa. 


Jag menar inte att vi skall ta allt detta skrammel som ett reellt hot. De religiösa kontexterna, som är ett begrepp för den samlade kraften i livshållningen, som kommer ur troheten mot familjens uppfostran, de religiösa texterna, deltagandet i fredagsböner, gudstjänster, söndagsskolor och koranskolor är dock en reell kraft, bevittnat av de troende som något gott, men det har ambitioner lång utanför den privata sfären. Vi kan alltså inte i våra efteranalyser av det djupt tragiska, som hänt i Norge lämna historien och religionens roll för människans tolkning av livet och världen utanför. Detta måste förstås och formuleras i stället för att lämnas därhän. Det kommer nämligen inte att försvinna under en offentlig tystnad, som blivit en svensk modell. Vi kan alltså inte låtsas som det inte finns och lämna det utan hantering i vår analys och planering föri framtiden.


I  Sverige sker nu en medial attack mot de inhemska religiösa trossamfunden, eftersom de inte uppdaterar sig tillräckligt i hbt-frågorna. Det höjs röster att vi därför skall strypa det statliga ekonomiska stödet till dem. Tystnaden mot de invandrande samfunden i den frågan speglar den problematik som artikeln här lyfter fram. Vi måste ta bort rasiststämpeln och ge utrymme för en öppen saklig dialog i frågor som kan leda till större samförstånd och tolerans, även om det vi problematiserar finns som spänningar inom det multikulturella samhället. Det är den enda sättet att bygga en stabil grund utan alltför starka dolda underströmmar.

 


Bombdåden i Stockholm 2010 och Olso 2011



Nu har Skandinavien förlorat sin säkerhetspolitiska oskuld. Sverige hade sin självmordsbomare, Taimour Abdulwahab 28 år, i december 2010. Han klarade inte att fullfölja hela sitt uppdag. Han dog på en tvärgata till Drottninggatan när bomben runt kroppen exploderade.  Några minuter tidigare på Olof Palmes gata hade han lyckats spränga en bil, som en avledande manöver. Strax innan dådet skickade han ett jihadliknande budskap till  Tidningarnas Telegrambyrå och Säpo med budskapet: "nu skall era barn. döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör". Sverige klarade sig lindrigt undan. Det är nästan så det fallit i glömska helt. 28-åringen var en troende muslim som invandrat till Sverige. Han bodde vid tiden för dådet i England i den lilla staden Luton känd för att vara samlingsplats för grupperingar av extrema islamister.

Norge

Det som utspelade sig under några timmar den 22 juli i centrala Oslo var avsevärt mer förödande än vad som kunde iakttagas på Drottninggatan i Stockholm. Ett helt kvarter av regerings- och departementsbygggnader mitt i Oslo blåstes ut och glassplitter samt möbelrester spreds ut på gatan. Sårade låg på gatan och det brann i regeringsbyggnaden. Itaktagare kunde se rakt igenom byggnaden, som tedde sig helt utblåst. Ambulanser och brandbilar började tjuta.Poliser spärrade av hela kvartert. Chockade människor samlades i förfäran mot avspärrningarna. Frågorna hopade sig.

Utöya

Några timmar senare kom rapporter från socialdemokratiska ungdomsförfbundets sommarläger på ön Utöya några mil utanför Oslo om att en man i polisuniform sköt mot ungdomarna för att döda. En beväpnad polisstyrka begav sig till platsen. En man av norskt ursprung, Anders Behring Breivik 32 år gammal, kunde gripas. Tyvärr hade han hunnit döda ett 80-tal ungdomar innan han greps. Många av dem flydde in bland träd och runt stränderna. Andra kastade sig i vattnet för att simma mot fastlandet. Polisen fick tidigt misstankar om ett samband mellan skjutandet på ön och bomdådet i Oslo centrum.

32-åringen

Den gripne mannen visade sig vara en politiskt aktiv person på den extrema högerkanten. Han var emot socialism och det mångkulturella samhället, som han menade var sprunget ur marxismen. Han hade en egen hemsida på nätet, där han förde politiska diskussioner och deltog i högerextrema dabattfora. Hittills har det inte kommit fram något som tyder på att 32-åringen haft medhjälpare. Bodde för bara några år sedan fortfarande hemma hos sin mor.

32-åringen och 28-åringen

Två män i 30-årsåldern står för de två bombsprängningarna. Två män med religiösa respektive politiska övertygelser. De var inga mainstreamtänkare. Deras åsikter var formulerade mot tydliga fiender i det omgivande samhället. Deras budskap var så viktiga att de var beredda att dö och döda för sina uppsatta mål. När man hamnar utanför den demokratiska dialogen, där åsikter får brytas i respektullt lyssnade, på grund av att de egna värderingarna har ett så mycket större sanningsvärde växer en messiansk megalomani fram, som stärker egot till att tillägna sig rättigheter över andras liv och egendom. Den upprymdhet som så totalt fyller individer med denna typ av religiösa och politiska tankebyggnader är starkare än sexualdriften och kan släcka ut känslor även för den egna familjen. 28-åringen hade fru och två små barn, som han var beredd att lämna till förmån för jihad.

Kan man komma åt grogrunderna för denna typ av personlighetsutveckling? Ofta finns den politiskt extrema unga människan en historia av att inte komma in i gängen i skolan. Bli en outsider. För att göra sin revange skapar de sina egna tankar och ideologier samt söker andra udda kontakter. De hittar ett politikst sammanhang, där de stärker sin identitet. De religiösa extremisterna har oftast fötts in i en religion och hamnar i ett utanförskap särskild som del av en till väst utvandrad familj med sina tydligt avvikande kläder, seder och religionsutövning. En lösning på detta är att leva ut sin religion så rättroget det bara går och blir då en religiös extremist. Båda dessa varianter är svåra att nå. För den religiösa extremismen ligger ett stort ansvar hos de religiösa ledarna. De politiska extremismen växer ur en enstörighet, som skolan skulle kunna ha möjlighet att bryta och arbeta på att få in de utanförstående i gemenskapen. Det ger inga lättvunna framgångar, men vi måste tänka i de riktningarna. 

RSS 2.0