#metoo Det sexualiserade samhället

 
 
Som en löpeld över stora delar av världen har via twitter och harchtaggen  #metoo en störtvåg av vittnesmål uppmärksammat kvinnors utsatthet med sexuella trackaserier och våldtäkter. Sverige som anses vara det mest jämställda landet i världen med de mått man mäter med som, rätt till utbildning och arbete samt att bestämma över sina liv och vem man skall gifta sig med samt när man skall skaffa barn. Dock ligger vi kanske inte alls bättre till än andra länder, när det handlar om sexuella trakasserier, som tafsande på kvinnors kroppar och tillmälen och hur deras kroppar är formade.
 
Kvinnors utsatthet är ju inget nytt utan har förekommit länge. Det nya nu är att det fått en kanal att föra fram det i sociala medier och de stora tidningsdrakarna, där man också hänger ut män med namns nämnande. Sannolikt har det ökat i takt med tilltagande exponering av kroppar i reklam, TV och film och sociala medier i takt med urbaniseringens förflyttning av folk från landsbygd till städer. Detta har fört med sig en förskjutning från väl rotade, stabila, jordnära relationer till fler ytliga kontakter.
   Den sexuella frigörelsesrevolutionen har öppnat för ungdomar en större frihet till en sexualitet, som inte måste ramas in i formella regler som bröllop och familjebildning.  Utveckladet av knullakompisar har en icke oväsentlig spridning bland högstadie- och gymnasieungdomar, vilket praktiseras av både unga män som kvinnor i en gemensam överenskommelse. Partnerbyten bland etablerade förhållanden har också bidragit till en känsla av mer lättillgänglig och önskad bredare kontaktytor, för att experimentera med sin sexualitet. Tusentals unga kvinnor mellan 18 till 35 år tjänar  mycket pengar på att ansluta sig till webbkamera-siter, som tillhandahåller studio, fotograf och betalsystem. Här visar kvinnor att de vet vilka egna kroppsliga exponeringar, som får männen att trycka på betalknappen, varefter de visar allt som tittaren önskar. Denna sammantagna utveckling har gjort sexualiteten mycket mer närvarande i det offentliga rummet och det har gjort det lättare att göra sexuellt laddade inviter. Unga män känner sig ha en närmare väg till att ytligt prata sex med kvinnor och erövra ytliga erfarenheter. I denna atmosfär uppstår mycket av tillmälen och betygsättning av kvinnors kroppar med icke önskade beröringar och tafsande som  beröring av bröst och rumpklappar..
 
Vi har alltså i hela samhället skapat en social kultur som männen inte är helt ensamma bär skulden till, men de blir dess första steg i oönskat beteende efter ett gammalt evolutionärt mönster som initiativtagare. Att förändra allt detta kräver att vi kan se  hela bilden. Det går inte att  lägga ett osynligt handfängsel på män generellt. Det handlar om en attitydförändring, som bland annat har med mänsklig mognad att göra och måste inkludera båda könen. Då handlar det om fostran hemma och undervisning i skolorna och goda förebilder.  En samtyckeslag putsar på ytan och är till för att visa att politikerna gör någonting, men förändrar inget på djupet. Det är ett gigantiskt arbete som ligger framför oss. Vi är mycket sent ute!

Irländska katolska skolor med systematiska övergrepp på barn

I veckan släppte den irländska regeringen en rapport om sexuella övergrepp och fysiskt våld mot  barn, främst pojkar, i katolska skolor. En undersökning ligger till grund för rapporten, som har pågått under 9 år. Den har granskat 35000 barn i statligt finansierade katolska skolor. Barn som med tvång fördes till dessa skolor på grund av dåligt uppträdande, småstölder eller att de var barn till ensamma mammor, har varit utsatta för systematiskt våld, som att väckas mitt i natten och bli slagna. Pojkar har varit utsatta för regelrätta sexuella övergrepp och som resultat blivit psykiskt nedbrutna. Redan har irländksa regeringen utbetalat 1 miljard euro till  12500 offer av de 14500 som ansett sig utsatta för övergrepp.
 
Detta är missförhållanden, som ses i mansdominerade religiösa organisationer. Vi minns vad som uppdagades i den katolska kyrkan i USA för några år sedan.
 Det här handlar om pojkar, som redan i starten i någon mening varit utsatta. Barn bråkar inte eller snattar utan att det finns något i deras liv som har varit en påfrestning för deras normala utveckling.
 Har detta något med religionen att göra? Ja, det har det naturligvis. Katolska kyrkan har ju sedan århundraden ett komplicerat förhållande till sexualiteten. Det finns ju en skärningspunkt mellan religion och sexualitet och religionsutövare har ju genom historien vittnat om att de varit negativt påverkade av sina sexuella impulser under sin religionsutövning. Därför har katolska kyrkan munkväsende och nunneordnar. Präster skall leva i celibat. Kondomer får inte användas, för då kan man bli för sexuellt aktiv utanför barnalstrandet.
 
Nu är sexualdriften, den starkaste driften människan har av det goda skälet att vi måste producera nya generationer. Att låsa in den i religiösa riter har inte visat sig vara möjligt. Den tar sig då bara andra uttryck. Ett av dessa uttryck är övergrepp på barn, för att på så sätt ge utlopp för en religiöst insnärjd sexualitet. Sprängkraften i detta fenomen har vi i Sverige sett i  det som mynnade ut Knutbyhändelserna.

 I den kristna kyrkan går detta tillbaka på att syndafallets uttryck i Edens lustgård resulterade i att männsikan skulle skyla sitt kön, efter att Adam och Eva ätit av kunskapens träd. Ett mänskligt misslyckande kopplades ihop med sexualiteten och den skulle skylas. Hållas nere. Nu kan berättelsen läsas med en uppdaterad världbild. Den säger att när människan nått en sådan tjocklek av hjärnbarken att reflektioner blev möjliga och kunskap kunde lagras, såg de båda knönen att de såg olika ut mellan benen och förstod sammanhanget. Hjärnan växte så pass att det började göra ont för kvinnan att föda barn. Ingen art har så stort huvud på foster som människan(det som beskrivs som Evas straff!). 

 Kyrkan måste uppdatera sin världsbild. Bryta igenom en del gamla dogmer och se och erkänna det uppenbara. Bejaka sexualiteten som en positiv kraft. Detta är vägen ur medeltidens tänkande och bort ifrån incitamnet för övergrepp  sprungna ur den religiöst snöpta sexualiteten. Denna process måste snart avkrävas av kyrkan. Det är lika smärtsamt som att föda barn med stora huvuden, men nödvändigt för att komma ut i ljuset och upplysningen.

Mördaren Anders Eklund - den onde och den gode

Under handledning av försvarsadvokaten Leif Silbersky har dubbelmördaren Anders Eklund under rättegången talat om sina två sidor, nämligen den onde och den gode Anders. Det är den senare som tagit överhanden, när hans handlingar lett till mord. Annars är han en god person.  Med för en stjärnadvokat nästan sentimental framtoning har Silbersky  i en dialog med Anders Eklund i rätten konkluderat, att vem skall  lastas för denna kluvenhet annan än Gud själv.

 Nu är detta ingen särskild intelligent analys, utan tjänar mest advokatens syfte att ställa sin klient i något bättre dager. Silberskys vägar att nå dit är inte så många. Men vi är alla utan undantag både onda och goda, fast proportionerna varierar från individ till individ.

Dock finns det en infartsväg till förståelse av Anders Eklund genom perspektivet den onde och den gode Anders.  Från sin hemby har han beskrivits som en snäll och timid man, som egentligen inte skulle göra en fluga förnär. I denna beskrivning framtonar en person med en snällhet parad med en utsatt sårbarhet. Han tillhör inte de som skulle placeras i kategorier av mansfigurer, som kvinnor över lag smider planer om och lockas till att få träffa.  Detta ger Anders Eklund ett underläge, speciellt till de mogna, självmedvetna och vackra kvinnorna, som lätt fångar mäns sökande blickar. De är kvinnor med erfarenhet av män och som vet vad de vill ha. Det är dock dessa kvinnor Anders vill nå för att visa, att han inte bara är den timide och snälle. Han har sett dem dagligen från sin förarhytt under många år med lastbilen.

Anders Eklunds underläge gör att han inte kan fånga dem på öppna mötesplatser som på krogen, utan när den skall till att stänga. Då spanar Anders. Han vill visa för sig själv att också han kan få de onåbara.  Hans sexuella hunger efter dessa kvinnor driver på och ger honom mod. Alla små tecken på avoghet från offret under hans trevande kontaktförsök, slår mot den stora sårbarhet som underläget har skapat, men väcker samtidigt en primitiv ilska: "jag skall minsann ha dig". Dessa försök drivs inte av en högviril styrka, utan motståndet släcker sannolikt ner hans manskraft. Ilskan går ut i muskelkraften i stället. Därför har de flesta domar hittills handlat om våldtäcktsförsök. Men när kraften i ilskan blivit tillräcklig har den drivit Anders till de illdåd han presterat.

En annan väg att komma fram är via pedofilin. Klädmodet och kroppar på 10-åringar kan ha starka drag av kvinnor. Även här driver mopsiga verbala försvar från en liten flicka på Anders ilska och får honom tack vare det mindre motståndet, att göra det mest otänkbara: förgripa sig på och döda flickan. Att så kallblodigt och metodiskt i ett sorts lugn söka släcka alla spår, t,ex genom att bränna kroppen och innan dess ta in föda på en vägrestaurang, hämtar kraft i den snälle och timide Anders, som mår lite gott av att med muskelkraft fått visa att han är man och kan.


RSS 2.0