Omar Mustafa affären - en sekulär aningslöshet

 
 
 
 
Turerna kring Omar Mustafas såväl inval och som utträde ur den socialdemokratiska partistyrelsen är egentligen inte ägnat att förvåna. Denna typ av händelse var inte svår att förutse, att den skulle komma för eller senare. Orsaken är att det sekulära offentliga Sverige inkluderande media, politiska partier och den kulturella värden genomsyras av en stor okunnighet om hur religiösa kontexter fungerar och hur människor som lever ett liv som troende fungerar.
 -
Det är ingen hemlighet att Omar Mustafa är muslim. Många känner till hur åsikterna ser ut i mittfåran av den muslimska tron. Visst, det finns fraktioner och den mest polariserade utgör den mellan sunni och schia muslimer. När det gäller t.ex. homoäktenskap ligger den frågan på en annan nivå än för de flesta svenskar samt hur relationerna mellan män och kvinnor skall vara i familjen. Det är inte islamofobt att uttrycka detta, vilket debattsiten Newsmill tyckte och refuserade denna artikel.
-

När Omar Mustafa som ordförande i Muslimska Förbundet är med och leder familjedagarna på Älvsjömässan under påsken 2013, så vill han, och de han rådgör med, ha kända talare, som lockar så många muslimer som möjligt. Det är givet att det inte kommer någon talare till Älvsjömässan som anser att judarna skall få ha kvar sina bosättningar på Västbanken, även om han inte talar i just den frågan på familjedagarna, men väl om familjens betydelse och vilka roller familjemedlemmarna skall ha.

-

Nu är det så att det finns ett tryck på de politiska partierna att välja in representanter för våra olika invandrargrupper och det är en fjäder i hatten om man gör det och gärna på så synlig plats som möjligt. Den värsta beskyllningen man kan få i Sverige är att vara rasist, homofob eller islamofob.

-

Allt som har att göra med rasism och antirasism har fått religiösa övertoner i vårt land. Alla bevakar alla och ett undsluppet uttalande kan få stora konsekvenser. Säger man eller skriver man fel, så är man ute.

-

Barnboken Lilla Hjärtat fick dras in för att en av figurerna var svart. Den händelsen sker på bekostnad av att vi inte kan i det offentliga rummet problematisera i frågor som har med rasism, invandring och integration att göra, och det gäller i alla riktningar, vilket borde vara självklart för alla som tycker om en fri press.  Det är som om det svarta hålet från de gamla bestraffningarna representerande den utrensade lutherdomen suger oss tillbaka, inte i kategorier av att vara onda eller goda, utan som rasister och antirasister. Nåde den som skriver eller uttrycker sig fel!    

-

I denna mediala och politiska sfär när ett partidistrikt i Stockholm vill vara framsynt och inkluderande, så fångar man och inbjuder en känd muslimsk ledare och debattör och nominerar honom till partistyrelsen. Det man inte förstår, är att man inte kan begära att han skall dra ränderna ur sitt eget skinn och avsäga sig viktiga delar av sin livsåskådning och tolkning av världen, dvs fortsätta att vara en rättrogen muslim. Detta är en överkurs i religionspsykologi, som inte finns att söka till någonstans i hela undervisningsväsendet. Därför händer sådana här saker och det lär inte varar första gången. Det är aningslöst att vara förvånad över det som fyllt hela mediabruset en hel vecka nu, där i stort sett alla som normalt hörs deltagit. Frågan om att inbjuda representanter för olika invandrargrupper till politiska partier kommer att vara ett problem, så länge inte man vill se våra nya medborgare som delar av två kulturer, där den ena utgör en religiös kontext, som vi får ta oss besväret att försöka lära oss mer om och försöka förstå.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0